Categories
Omvärlden

inUseful: Data och produktutveckling på Webbdagarna

Det här inlägget publicerades ursprungligen på inuse.se.

Förra veckan hölls Webbdagarna i Göteborg. En tydlig trend som återkom i flera presentationer var vad det går att gör med den data som det går att få fram ur både digitala och fysiska produkter. Data som det går att använda för att skapa ett hållbart ekosystem runt produkten.

Även om du jobbar på ett företag som tar fram fysiska produkter har du i dag möjlighet att, bland annat genom att använda rfid-taggar, billiga wifi-kretsar eller utnyttja Iphones och Androids, till exempel hämta in information om var produkten befinner sig, hur snabbt den rör sig, om det är problem med någon beståndsdel eller om det finns andra produkter i närheten. Fredrik Marcus och Martin Deinoff från Creuna höll ett brandtal för att utveckla ekosystemen runt produkter. Genom att skapa egna, och lika mycket låta andra, skapa smarta tjänster baserade på den information som din produkt – joggingskor, vågar, bilar – samlar in ger du konsumenten en bättre upplevelse som ökar lojaliteten.

Per Olof Arnäs från Chalmers visade hur transportbranschen har fyra huvudfrågor att lösa – fyra saker som måste digitaliseras – för att skapa bättre, effektivare och mer miljövänliga transporter.

  • Fordonet (Connected vehicles: var är lastbilen?).
  • Godset (Connected goods: RFID-koder, gods måste bli aktiva resenärer i stället för passiva passagerare).
  • Affärsprocesserna (Connected business: analyser baserad på data – last- och ruttoptimeringar)
  • Infrastrukturen (Connected infrastructure: störningsinformation, dynamiska vägavgifter).

Mikael Haglund från IBM, som jobbar med storskaliga beslutsstödjande system, kom med en lockande beskrivning av hur det är att jobba med stora datamängder: ”Datamängden är en fors där vi måste fånga laxarna när de simmar förbi”.

Andra trender kopplade till hur man skapar bättre produkter genom att lyssna på konsumenterna:

  • Produktutveckling – Gör som till exempel SEB Sverige har gjort och lyssna på kunderna på Facebook, och andra tjänster, för att skapa bättre produkter.
  • Använd flera kanaler – Ta reda på var kunderna pratar om vad och använd den eller de kanaler som de redan använder, vare sig det är Facebook, Twitter, forum eller annat. För att kunna göra en sådan analys finns det flera bra verktyg, bland andra ConnycomLisslySilverbakk och Notified
  • Samarbeta över avdelningarna – De företag som öppnat kundtjänst på Facebook har lyckats bäst när telefonsupporten fått driva projektet med direktkontakter hos övriga avdelningar, till exempel SEB och Systembolaget.

Hur företag påverkas av att lyssna på kunderna: ”Vad spelar det för någon roll om du har en anställd som lyssnar på användarna om ledningen inte gör det? Företaget måste vara redo att förändra alla delar av sin verksamhet när de börjar lyssna på kunderna.” Per Svanström, Knowit.

Trenderna som Internetworlds chefredaktör Magnus Höij inledde konferensen med:

  • Nya affärsmöjligheter: Nattbutik.se
  • Betalning: iZettle (som funkar med Iphone i Sverige), Square (som funkar med Iphone och Ipad i bland annat USA) med mera.
  • Socialt: Turntable.fm (som tyvärr kräver att man går via en VPN-tjänst för att nå den i Sverige)
  • Positionering: Foursquare (som fått en egen nisch sedan Gowalla gjorde om sig till en guideapp)
  • Aggregering, mashups: Till exempel mashups där man kan visa sina Foursquare-incheckningar på kartor. Exempelvis Weeplaces
  • Politik: Den arabiska våren (som även om den inte skapades av aktiviteten i de sociala nätverken påverkades av densamma).

Mer från konferensen

Citatet: ”På sex år har vi fått det mesta vi pratar om här – bloggar, Iphone, Facebook osv. Kommer det gå långsammare de närmaste sex åren?” Bo Dahlbom, IT-universitetet i Göteborg.

Kul kampanj: KLM överraskade kunder som hade loggat in på Foursquare eller skrivit om resan på Twitter med små personaliserade presenter. Fina filmer på kampanjsajten KLM Surprise.

Categories
Omvärlden

inUseful: 91 000 svenskar på Twitter får stort genomslag

Det här inlägget publicerades ursprungligen på inuse.se.

Twitter är i dag bra för opinionsbildande arbete, mindre bra för att erbjuda kundtjänstservice. Det var en av slutsatserna i Hampus Brynolfs folkräkning på Twitter som han gjorde åt Intellecta Corporate. Det generella rådet till företag blir alltså att använda tjänsten för att påverka bilden av företaget och dess tjänster.

Genomslaget för det som sägs på Twitter är jämförelsevis mycket stort i förhållande till Facebook. Det finns en större hävstångseffekt i Twitter. Detta beror bland annat på att en stor andel av de aktiva twittrarna själva är opinionsbildare; bland annat journalister och politiker.

Jag undrar om inte det också beror på att det är just ett mindre forum och dels att det finns fler inbyggda funktioner för viral spridning av budskap. Samtidigt har Twitter och andra öppna sociala nätverk en automatisk hög ranking i Google och andra sökmotorer vilket gör det till ett intressant verktyg för marknadsförare och opinionsbildare.

Men märk väl att detta inte var en mätning av räckvidden för mediet, enbart en mätning av aktiviteten.

Detta kan vara bra att hålla i huvudet när vi betänker siffrorna som Hampus Brynolf presenterade.

  • Det finns i dag ungefär 11 000 aktiva twittrare som skriver på svenska som skriver minst en tweet om dagen.
  • Antalet svenskar som kan anses befinna sig på Twitter är cirka 36 000. Det är twittrare som har skrivit minst ett inlägg den senaste månaden.
  • Sammanlagt finns det ungefär 91 000 svenskar registrerade på tjänsten.
  • På Facebook loggar varje dag ungefär 3 miljoner svenskar in varje dag. Det forumet är bättre än Twitter som kundtjänstkanal för företag.

Om twitter ska växa tror Hampus Brynolf att det behövs fler kluster av människor som är intresserade av annat än teknik och politik.

Det är en förhållandevis liten grupp som står för majoriteten av aktiviteten.

  • 6 procent av svenskarna står för ungefär 68 procent av aktiviteten.
  • Samtidigt är det hela 70 procent som står för bara 6 procent av aktiviten.
  • Den största gruppen (cirka 20 000) twitteranvändare följer och följs av färre än 10 personer.
  • De flesta följer lika många som de följs av.

När fick Twitter sitt stora genombrott? I januari 2009. Det berodde inte enbart på media eftersom de börjar skriva som mest först efter det. I maj 2010 var antalet som slutade skriva fler än de som nyregistrerade sig. Genomslaget i media fortsätter däremot öka samtidigt som antalet som slutar twittra ökar.

@henrikelmer var den första svensken att hoppa av från Twitter i november 2006.

Den som har skrivit flest inlägg av de som inte följs av någon har skrivit fyrahundra inlägg.

Majoriteten av de som bara har skrivit ett enda inlägg har skrivit ”Testar Twitter”, vilket tyder på att det är en hög tröskel för att komma igång på tjänsten. Det är svårt att hitta relevanta svenska diskussioner och följare. 36 procent av de räknade har bara skrivit 0–10 inlägg.

Det var enbart personer som skrev något inlägg på svenska som räknades. Mätningen gjordes genom att Hampus Brynolf lade in sitt eget konto tillsammans med några andra svenskars i systemet. Systemet kollade sedan på varje användare och konstaterade huruvida de skrev på svenska eller inte. Om användaren skrev på svenska hämtade systemet in alla konton som följdes och följde användaren. Därefter upprepades proceduren. Ungefär en miljon konton klassificerades på det här sättet.

För gränsfallen tog Hampus Brynolf hjälp av mig och andra som manuellt gick igenom konton och godkände eller flaggade dem. Varje konto kontrollerades minst två gånger i den crowdsourcade metoden.

Felkällorna i undersökningen är dels slutna konton, dels kluster av användare som inte följer någon utanför den egna gruppen.

Data samlades in i december 2010 och analysen gjordes januari 2011.

Läs hela rapporten i pdf-format.

Categories
Omvärlden

inUseful: Sociala medier i offentlig sektor

Det här inlägget publicerades ursprungligen på inuse.se.

Satsa på de lätta vinsterna, Creative Commons är ett system för att använda material utan att behöva be om lov och kommunikation ägs av alla i en organisation. Tre viktiga råd till kommuner och myndigheter uppsnappade på konferensen Sociala medier i offentlig sektor.

Konferensen bjöd på flera intressanta presentationer och diskussioner mellan talarna och deltagarna som i de flesta fall kom från kommuner och myndigheter. Vi passade på att intervjua några av de många kunniga personerna som deltog i konferensen som arrangerades av Ability Partner.

  • Joakim Jardenberg, grundare av Mindpark, pushade bland annat kommuner att satsa på de enkla segrarna i stället för att fastna i stora projekt.
  • Kristina Alexanderson, bland annat skolombud för Creative Commons Sverige, ger tips till kommuner hur de kan använda sig av licenssystemet Creative Commons för att sprida sitt material.
  • Lars Lundqvist, enhetschef för Riksantikvarieämbetets avdelning för Informationsavdelning, trendspanar kring informatörernas roll på myndigheter och platsen för rörlig bild i myndigheters kommunikation.

För dig som inte hinner se alla intervjuerna har vi gjort ett sammandrag på tre minuter som innehåller det viktigaste.

Joakim Jardenberg: ”Undvik de svåra förlusterna – satsa på de lätta vinsterna”

Kristina Alexanderson: ”Rättigheter att använda material utan att be om lov”

Lars Lundqvist: ”Kommunikation ägs av alla i en organisation”

Categories
Omvärlden

inUseful: Svar på frågor om den sociala webben för företag

Det här inlägget publicerades ursprungligen på inuse.se.

Vad är sociala medier, hur ser framtiden ut för den och vem ska jobba med den i företaget? Det var frågorna i dagens panel på Internetworlds konferens Webbdagarna i Malmö.

Jag deltog för inUse räkning och tänkte dela med mig av mina anteckningar.

Är begreppet ”sociala medier” överutnyttjat? Vad kommer vi att prata om om 5 år?

Ja, begreppet är överutnyttjat, men det är dessutom felaktigt och framför allt ohistoriskt. Webben har alltid varit social. Begreppet sociala medier tolkas alldeles för lätt som att det är något fristående från resten av webben. Något man kan gå in och ut ur. Något man kan bevaka utifrån. Jag pratar hellre om den sociala webben. Webben – och andra digitala ekosystem – är sociala i grunden och kommer fortsätta vara det om fem år och om femtio år.

För många företag är de sociala medierna en bra marknadsföringskanal: finns det något fel i det?

Det beror ju helt och hållet på hur du agerar. Beter du dig som att det är en envägskanal och bara spammar ut din reklam utan att delta i någon form av samtal är det ganska poänglöst. Det intressanta sker när du väljer att låta det sociala fokuset ta över din traditionella marknadsföring. Digital storytelling och kunskapsmarknadsföring till exempel är något jag tror att vi kommer se allt mer av de närmaste åren baserat på insikten att man som företag tjänar på det.

Vilka branscher kan vi lära av? Och vilka branscher har helt missat tåget?

Jag vet inte om man i första hand ska prata om branscher som lyckats eller misslyckats, däremot tycker jag att det är intressant att mindre och yngre företag lyckas bättre än storföretag. Entreprenörer lyckas ofta bättre än organisationer bestående av avdelningar med massor av anställda.

  • De säljer sig själva.
  • De brinner för sin produkt.
  • De hindras inte av ovanifrån beslutade riktlinjer.

Kanske fler företag behöver intraprenörer. Intraprenörer som i så fall behöver ett tillåtande utrymme att röra sig på.

I dag pratar många om Facebook och Twitter. Kommer dessa verktyg att vara lika centrala om fem år? Om två år?

Det enda vi vet säkert är att vi inte vet säkert.

Men oavsett vad som är störst om två eller fem år måste vi tänka på två saker:

  1. Det är inte alltid den största tjänsten som nödvändigtvis är den mest relevanta för ditt företag.
  2. Om vi är aktiva i de centrala nätverken i dag kommer vi stå betydligt bättre rustade när nästa heta nätverk dyker upp.

Om man vill ha hjälp med att förstå de sociala medierna – vem ska man fråga? Reklambyrån? Webbyrån? PR-byrån? Någon annan?

Jag tror det är bättre att i stället börja internt. Finns det evangelister i företaget som deltar på Twitter eller andra forum redan i dag – under radarn så att säga. Lyssna på dem och sanktionera deras arbete. Nästa steg är att gå och prata med någon expert och göra en mer genomarbetade analys och plan med tydliga mål. Men utgå från evangelisterna som redan finns i företaget. Det är svårt att hitta en mer autentisk röst än så.

Vilka funktioner på företaget bör hålla i dialogen med omvärlden? Finns det någon lämpligare än någon annan?

Det beror från bolag till bolag. I vissa fall så är det evangelister, i andra är det kundtjänst, i andra är det ämnesexperter av olika slag.

Hur ser framtiden ut? Kommer positionering att bli en del av den sociala webben? Kommer våra bilder att bli mer ”sociala”? Vad är era spaningar?

Det fysiska är det nya digitala. Fysiska produkter kommer kopplas upp mot digitala ekosystem. Vi har redan vågar som twittrar ägarnas vikt och motorcyklar som berättar hur fort de körs. Tänk er möbler med minne – som kan berätta var de stått och vilka som använt dem. De här egenskaperna ger produkterna ett högre värde och en längre livslängd. 

Categories
Omvärlden

inUseful: Codemocracy – 24 timmar för öppen data

Det här inlägget publicerades ursprungligen på inuse.se.

Vi har redan publicerat två intervjuer från Codemocracy med Johan Brissmyr från Lag Popdevelop och Peter Krantz från opengov.se. För dig som är intresserad av att få veta mer om vad som hände under helgen har vi klippt ihop ett sex minuter långt reportage.

Förutom Peter och Johan får du även träffa bland andra Emil Stenström från Lag Slumptal som skapade sajten Lokalpolitik och Lag First Blood bestående av Markus NordinAndreas Fliesberg och Olle Svensson som skapade Engagemangsindex. Du får även se delar av presentationerna från Lag Facebookpolitiks bidrag Svenska Riksdagen på Facebook och höra vad nästa Codemocracy kommer ha för något tema.

Categories
Omvärlden

inUseful: Peter Krantz på Codemocracy: ”Riksdagen har gjort ett jättekliv”

Det här inlägget publicerades ursprungligen på inuse.se.

Målet för hackhelgen Codemocracy var att skapa en plattform för experiment med öppen data. Peter Krantz har arbetat länge för att fler myndigheter ska leverera öppen data. Bland annat som anställd på E-delegationen men också via sajtenopengov.se och andra aktiviteter.

Vi passade på att ställa några frågor om utvecklingen av öppen data (”Vi som jobbar inom myndighetsvärlden kanske inte är vana vid att det är fler som vill göra saker med data som vi kanske inte tror hade något värde.”), Riksdagens API (”Riksdagen har gjort ett jättekliv och visat att det är möjligt.”) och hur myndigheter kan inspireras av Codemocracy (”Så jag hoppas att det finns många i myndighetsvärlden som ser att här är många som vill ha data för att göra resandet till en roligare upplevelse.”). Här är Peters privata åsikter.

Varför är du på Codemocracy?

– Jag tycker att det är viktigt att man försöker påverka det samhälle man lever i. Nuförtiden finns det stora möjligheter att genom att sprida information och visualisera information få fler att engagera sig i samhället. Codemocracy har varit det första eventet där man sätter fingret på att det finns mycket information – den är kanske inte alltid synliggjord för så många, men om den blir det skulle det kunna hända mycket spännande grejor. Och det har vi sett spännande exempel på i dag.

– Nu finns det inte så mycket data att arbeta mot och den man får tag i är ofta svårarbetad. Det här är första steget och det visar att det finns ett stort engagemang och att det är fler som vill göra saker.

Vad är största hindret mot att leverera öppen data?

– Det finns några olika orsaker till det.

– I Sverige finansieras vissa myndigheter genom att sälja data. Det utesluter många från att arbeta med den datan. Även om det kostar lite pengar kanske man inte köper loss den som privatperson för att labba med den hemma på kammaren. Och det är lite synd för det kan vara den enda tröskeln för att komma igång. I dag är det väldigt många som har kompetensen och hårdvaran, för du behöver egentligen bara en laptop och programmeringskompetens för att kunna bygga något på data.

– Sedan finns det andra myndigheter som har data som de inte säljer, men som ligger långt nere i registren så att säga. Den finns inte exponerad. Man måste skriva till myndigheten för att få ut den. Det kan också vara en tröskel när man inte ens känner till att den finns över huvud taget.

– Sedan är det så klart en ovana. Vi som jobbar inom myndighetsvärlden kanske inte är vana vid att det är fler som vill göra saker med data som vi kanske inte tror hade något värde.

Vilka projekt kan inspirera myndigheterna mest?

– Från myndigheternas sida kan jag tänka mig att det är intressant att se hur några har visualiserat data: lyft upp tråkiga siffror och gjort dem begripliga. Vi såg ett exempel från Skånetrafiken där man visade på en karta hur bussarna åkte just nu.

– Ett annat exempel som kanske inte hade kommit i mål med allt än men som kan bli riktigt intressant är de som hade byggt en applikation för mobilen där du kan lämna en felrapport. Till exempel om du går förbi en skräphög på gatan som kommunen borde tagit hand om, eller en trasig hållplats så kan du fotografera och rapportera den och positionera den på en karta. Det skulle jag, om jag jobbade i kommunsektorn, vara väldigt intresserad av att se en fortsättning på hur man kan gör det på riktigt.

– Sedan har vi också sett exempel på att man varit intresserad av realpolitik. Det var några som höll på med en ganska stor applikation för att se hur olika typer av dokument i riksdag och regering hänger ihop, så att man kan navigera i den här massan och göra den begriplig för de som kanske inte är insatta i förvaltningsstrukturer och annat.

– Och så har vi det stående inslaget med resor, framför allt tåg, och där verkar det finnas många initiativ på gång. Så jag hoppas att det finns många i myndighetsvärlden som ser att här är många som vill ha data för att göra resandet till en roligare upplevelse.

Vad tycker du om riksdagens API?

– Det är ett utmärkt initiativ att man kommer ut med något ganska tidigt för att få feedback på det. För att ha ett API och dela med sig av information är en pågående process. Det går inte att göra helt rätt från början, utan man måste börja med någonting, även om man inte tycker att det är jättebra. Då får man feedback och förädlar det. Skulle man inte kommit ut med ett API hade man inte fått någon feedback. Riksdagen har gjort ett jättekliv och visat att det är möjligt.

Categories
Omvärlden

inUseful: Popdevelops realtidskarta för bussar vann på första Codemocracy

Det här inlägget publicerades ursprungligen på inuse.se.

I helgen hölls det första svenska 24-timmarsrejset för att hacka öppen data, och inUse besökte de trötta lagen när de 24 timmarna nästan var över.

Codemocracy är ett evenemang som har sitt ursprung i bland annat Ted Valentins evenemang 24 Hour Business Camp som är till för att ge entreprenörer och kodare en plattform för att experimentera med nya projekt. På Codemocracy är tanken att skapa samhällsbyggande applikationer med hjälp av öppen data.

Öppen data är information från myndigheter och andra organisationer som privatpersoner, entreprenörer, organisationer och andra kan bygga sajter, mobilappar och andra tjänster utifrån. En av tankarna bakom kraven på öppen data från myndigheter är att ju fler som får tillgång till informationen desto snabbare kommer det ske innovationer kring dess användning. Efter att Riksdagens släppte sitt API har till exempel både DN och Fokus skapat tjänster baserade på informationen, och på Codemocracy var det flera lag som byggde utifrån API:et.

Efter de 24 timmarna var över och alla lagen hade presenterat sina lösningar utsåg juryn en vinnare. Med motiveringen att de bland annat tillhandahållit en tjänst som ger nytta varje dag och att de dessutom jobbat i dialog med de som erbjuder API:er utsågs Popdevelop som vinnare med sitt buss-API som visar var Skånetrafikens bussar befinner sig i Malmö. De använde sajten Kollektivt.se för att visa upp API:et.

Vi intervjuade Johan Brissmyr innan presentationerna hölls.

Vad är Kollektivt.se?

– Det är helt enkelt en karta över Malmö där vi har ett antal busslinjer som rör sig i realtid. Vi har plottat ut busslinjerna, som vi har fått från Skånetrafikens API, i olika färger. Sedan kan man följa bussarna, och välja vilka busslinjer man ska se.

– Det är en utökning av Skånetrafikens API för att tillhandahålla koordinater för alla fordon. Vi vill att Skånetrafiken, SL och så vidare fyller i med riktiga koordinater så att man kan använda det på riktigt.

Varför gjorde ni det här?

– Vi blev intresserade av det här när folk berättade om de öppna API:erna som börjar komma hos kollektivtrafiken, men något vi tyckte saknades var att det inte går att få ut gps-koordinater live för de olika fordonen som är ute på vägarna. Så då använde vi de öppna API:er som finns och försöka utifrån den realtidsdata som finns i dag med rapporterade förseningar och så vidare per körning räkna ut var de borde befinna sig ungefär mellan två hållplatser. Skånetrafiken hade bäst förutsättningar för de hade hela rutter utplottade.

Musiken i klippet är den CC-licensierade låten Balanced ”Express yourself (deep house mix)” från Soundcloud.