Categories
Framtider Staden

Så förändras städerna av viruset

Efter hand som många länder lyckas platta till kurvan skyndar sig städer att öppna upp igen efter karantänen – men med olika säkerhetsåtgärder på plats för att undvika en andra topp på kurvan.

Det är framför allt två insatser som återkommer i många av de här städerna. Dels att skapa mer utrymme för alla cyklister som har tagit plats på vägarna efter rekommendationerna att inte åka kollektivt och att öppna upp utrymme för restauranger, barer och kaféer på gatorna så att gästerna ska kunna stötta matställena utan att riskera att sprida viruset.

I Milano har staden beslutat att under sommaren göra om 35 kilometer gator så att cykeltrafikanter tar över två av fyra filer från bilarna. Samtidigt sänks hastigheten på vägarna till 30 kilometer i timmen.

”Vi har arbetat i flera år för att minska bilanvändningen. Om alla kör en bil, finns det inget utrymme för människor, det finns inget utrymme att röra sig, det finns inget utrymme för kommersiell verksamhet utanför butikerna”, säger vice borgmästare Marco Granelli till The Guardian.

I Melbourne har staden gjort om gatuparkeringar i områden där många människor rör sig till trottoarer, skriver den australienska tidningen The Age. Samtidigt skapar staden 12 kilometer tillfälliga cykelbanor. Om försöket med cykelbanor slår väl ut kan de komma att permanentas.

Borgmästaren i staden, Sally Capp, bad också företag att införa förskjutna arbetstider (vissa börjar 07.30, andra 08.00, och så vidare) för att minska trycket i trafiken på specifika tidpunkter.

I London beslutade borgmästaren Sadiq Khan den 6 maj att utöka utrymmet för cyklister och gångtrafikanter. Anledning var bland annat de uträkningar som visade att cykeltrafiken skulle bli mer än tio gånger större än tidigare och gångtrafiken mer än 5 gånger större när karantänen avslutas.

I Storbritannien beslutade de på fredagen den 8 maj att de ska satsa 3 miljarder kronor på att förbättra villkoren för cyklister och gångtrafikanter. Insatserna handlar bland annat om att breda trottoarer, konvertera delar av bilvägar till tillfälliga cykelbanor och att tillfälligt tillåta elsparkcyklar på vägar och trottoarer.

I Dublin har de också konverterat gatuparkeringar och lastzoner till trottoarer.

Delar av det här utrymmet ser ut att behållas även efter karantänen när restauranger och kaféer får använda mer utomhusyta för sina bord.

Staden utökar också antalet separerade cykelbanor.

I Cincinnati kommer man stänga av hela eller delar av 25 gator i innerstaden för att låta restauranger och barer flytta ut på gatorna så att gästerna kan sitta på ett säkert avstånd från varandra.

”Den här möjligheten kommer verkligen hjälpa det lokala samhället. Uteservering kommer att vara ett sätt för oss att låta lokalbefolkningen ta del av cocktailupplevelsen”, säger barägaren Julia Petiprin till Cincinnati.com.

I Vilnius kommer man låta kaféer och restauranger ta över de centrala ytorna i staden för att låta besökarna sitta på säkert avstånd, samtidigt som matställena får en chans att dra in en del av de förlorade intäkterna.

I Paris har borgmästaren Anne Hidalgo avsatt 3 miljarder kronor för att bygga ut nya cykelbanor, framför allt längs med tre viktiga tunnelbanelinjer i staden.

Jag har tidigare skrivit om Anne Hidalgos planer på 15-minutersstaden här.

Den franska staten har också beslutat om att ge alla invånare ett bidrag för att reparera sina cyklar.

I New York har staden uppmanat transportförvaltningen att utreda hur de kan öppna upp 120 kilometer bilgator för ”socialt ansvarsfull rekreation”.

Enligt planen ska ungefär hälften av gatorna öppnas under maj.

Samtidigt kommer staden även undersöka möjligheterna att utöka trottoarer och skapa fler tillfälliga cykelbanor.

En stor andel av gatorna kommer vara inne och runt om stadens parker.

I Barcelona kommer de anlägga 21 kilometer av tillfälliga trottoarer och cykelbanor. Samtidigt som hastigheten kommer sänkas till 30 kilometer i timmen för biltrafiken.

I Bogotá utökar man de existerande cykelbanorna på sammanlagt 550 kilometer med ytterligare 76 kilometer tillfälliga cykelbanor.

I Rom har de anlagt 150 kilometer tillfälliga cykelbanor. Staden är en av de sämsta huvudstäderna i Europa för cyklister.

I Seattle kommer 32 kilometer bilvägar stängas permanent efter att ha varit tillfälligt stängda.

Det kommer fortsatt vara tillåtet att köra motorfordon på vägarna för boende, leveranser, sophämtning och blåljustrafik.

Staden kommer också automatisera en majoritet av trafikljusen vid övergångsställen i de delar av staden där det rör sig mycket människor så att man inte behöver trycka på knappen för att få grönt. Tiden som trafikljusen är gröna för gångtrafikanter kommer också utökas.

I Oakland har staden tillfälligt stängt 10 procent av vägarna (drygt 119 kilometer) för biltrafik för att skapa ”långsamma gator”.

Även här kommer vägarna vara öppna för boende, leveranser, sophämtning och blåljustrafik.

Hur det kommer se ut efter karantänen är över är inte beslutat ännu.

I Vancouver stängde de Stanley Park för all biltrafik den 8 april. Den första månaden gav parkstyrelsens chef Malcolm Bromley många positiva erfarenheter.

”Människor har verkligen älskat det. Det har verkligen varit transformerande för parkens upplevelse. Cykling har lärt oss något om hur parken låter och känns när den är tyst”, säger Bromley till Vancouver Sun.

Men huruvida parken kommer fortsätta vara stängd för biltrafik efter att karantänen har hävts är oklart.

”Det finns många människor, till exempel äldre eller personer med funktionshinder som inte nödvändigtvis kan cykla eller gå långa sträckor”, säger parkstyrelsens förvaltningschef John Coupar till City News 1130. ”Parkeringen i parken stöder faktiskt parken. Vi får ungefär en miljon dollar i intäkter genom parkering varje år, och det gör att vi kan underhålla parken.”

I Brighton stängde de den 20 april strandvägen Madeira Drive för all biltrafik.

”Madeira Drive är en lång, bred väg precis vid strandpromenaden och kommer att skapa en extra säker öppen plats för lokalbefolkningen att använda för sin dagliga promenad eller cykeltur”, sade fullmäktigeledamoten Anne Pissaridou i ett officiellt uttalande.

Se en ofantligt lång lista över olika insatser som små och stora städer över hela världen inför nu på Pedestrian and Bicycle Information Center.

Categories
Staden

15-minutersstaden – den nya ABC-staden

Många av oss har längre till jobbet än vad vi skulle önska. I Paris har deras borgmästare Anne Hidalgo presenterar ett manifesto för 15-minutersstaden.

Målet, om hon blir omvald, är att det inte ska ta mer än 15 minuter på cykel för de flesta invånare i tvåmiljonersstaden att ta sig från hemmet till de viktigaste platserna, som jobbet, skolan och mataffären.

Bland detaljerna finns:

  • Bilgator som går igenom kvarter görs om till öppna torg.
  • Otillgängliga tak blir öppna parker för invånarna.
  • Skolgårdar blir öppna sportanläggningar på kvällstid.
  • Mindre butiker som inte är en del av kedjor får företräde till lokaler.
  • Medborgarkiosker öppnas i varje stadsdel med information och försäljning.
Paris en Communs koncept för 15-minutersstaden. Inom en 15 minuters cykeltur från hemmet ska en parisare ha tillgång till utrymme för att lära sig, arbeta, dela och återanvända, få leveranser, njuta av naturen, utveckla sig, ta hand om sig själv, ta sig runt, shoppa och, naturligtvis, äta bra.
Paris en Communs koncept för 15-minutersstaden. Inom en 15 minuters cykeltur från hemmet ska en parisare ha tillgång till utrymme för att lära sig, arbeta, dela och återanvända, få leveranser, njuta av naturen, utveckla sig, ta hand om sig själv, ta sig runt, shoppa och, naturligtvis, äta bra.

I mycket liknar det en mer ekologiskt medveten version av den klassiska svenska ABC-staden. Arbete, Bostad, Centrum. Och utmaningen blir att lyckas med det som vi misslyckades med i Sverige – jobben är svårare att flytta på än människorna, affärerna och den kommunala servicen.

Det som talar för Hidalgos vision är att miljonstäder som Paris (och Stockholm) har stora andelar kunskapsarbetare och frilansare som är friare än tidigare att välja var de ska jobba.

Det fascinerar mig att svenska byggbolag, arkitekter och andra som är inblandade i stadsplaneringen väljer att uppgradera den misslyckade ABC-staden till 2.0, i stället för att se hur man kan emulera den lyckade stenstaden.

I Barcelona, vars centrala delar domineras av ett imponerande rutnät av stora kvarter har man sedan några år tillbaka börjat arbeta för att skapa så kallade superkvarter där biltrafiken stängs av mellan kvarteren i respektive block.

Något som Stockholm har försökt härma med sina sommargågator.

I Vilnius kommer man nu när man öppnar upp igen efter karantänen låta kaféer och restauranger ta över mycket av de centrala ytorna för att låta besökarna kunna sitta med säkert avstånd samtidigt som matställena får en chans att dra in en del av de förlorade intäkterna.

I planeringen för hur Paris ska kunna öppna igen efter karantänen har Anne Hidalgo och hennes team bland annat bestämt att nya cykelbanor ska anläggas på bilvägar längs med tre viktiga tunnelbanelinjer i staden. Med det beslutet dubblerar borgmästaren stadens cykelbanor från 370 kilometer till 650 kilometer.

Samtidigt kommer alla i Frankrike få ett bidrag på 50 euro de kan använda för att reparera sina cyklar på utvalda verkstäder och det kommer även bli lättare för arbetsgivare att sponsra deras anställda med upp till 400 euro om de väljer att cykla till jobbet.

Categories
Framtider Staden

Så gick det för Stockholm i framtiden år 2020

1986 presenterade Stockholms regionplankontor rapporten ”Skiss-85”. Förutom att vara en otroligt blodfattig titel var det en rapport över hur Stockholms län skulle utvecklas fram till 2020. Hur rätt fick de?

Bland spådomarna i rapporten fanns:

  • Kunskapshantering (utbildning, forskning, kultur, massmedia) blir en allt mer dominerande sysselsättning, samtidigt som sysselsättningen inom industrin minskar.
  • Storstockholm kommer ha 2 miljoner invånare.
  • Det vanligaste hushållet är ett ensamhushåll.
  • Hushållen utan barn blir fler.
  • De äldre blir fler och de yngre färre.
  • De rika kommunerna norr om Stockholm blir rikare och de fattiga kommunerna söder om Stockholm blir fattigare.
  • Biltrafiken ökar 38 procent.

Därför trodde rapportskrivarna att följande borde ske:

  • Kungshattsleden över Lovön och Mälaröarna kommer byggas.
  • Arlanda får en fjärde landningsbana.
  • Ett stor kolkraftverk byggs i Värtan.
  • Det byggs en flygplats för inrikesresor i Tullinge.
  • Huddinge får flera nya universitetsfakulteter.
  • Södertälje får ett stort transportcentrum för långtradare.
  • Flemingsberg får en fjärrtågsstation.
  • Nya tunnelbanestationer byggs i Hansta, Barkarby, Bromma, Skarpnäck, Flemingsberg och Tullinge.
  • Innerstaden förtätas med fler bostäder, bland annat i slakthusområdet, Hammarby och gasverksområdet.
  • I Sundbyberg bebyggs Kymlinge och i Solna byggs nya bostadsområden på Ulriksdalsfältet och i Frösunda.

Facit:

  • Storstockholm har 2 377 081 invånare. Men då har Norrtälje kommun, Nykvarns kommun, Nynäshamns kommun och Södertälje kommun tillkommit i begreppet Storstockholm.
  • En hög andel jobb i regionen finns inom branscherna handel, transport, hotell och restaurang, information och kommunikation, finansiell verksamhet och företagstjänster samt personliga och kulturella tjänster.
  • Jämfört med riket är andelen ensamhushåll mindre i Stockholms län än i resten av landet.
  • Den vanligaste hushållet, både i Stockholm och landet, är sammanboende med barn under 25 år.
  • Befolkningspyramiden i Stockholms län ser fortfarande mer ut som en julgran i Stockholms län till skillnad från till exempel Japan där den mer ser ut som en uppochnedvänd pyramid.
  • Kungshattsleden ingår i Förbifart Stockholm men går nu som en tunnel under Lovön.
  • 2002 invigdes Arlandas tredje landningsbana.
  • Kolkraftverket i Värtan invigdes 1989 och stängdes 2020. Det nya kraftvärmeverket produceras i stället värme och el av biobränsle.
  • Tullinge flygplats stängdes 2004. De civila flygningarna skedde genom Botkyrka Flygklubb.
  • Södertörns högskola invigdes 1996 i Flemingsberg i Huddinge kommun. (Tidigare stod här att Flemingsberg fick högskolan i stället för Huddinge. Men Flemingsberg är ju en del av Huddinge kommun, vilket jag borde veta eftersom jag har bott där. Tack Kristina!)
  • De största vägterminalerna där gods lastas om till lastbil i Stockholmsregionen finns i Arlanda och Årsta.
  • Flemingsbergs station öppnade 1987.
  • Skarpnäcks tunnelbanestation invigdes 1994. Hansta blev ett naturreservat 1999 och fick ingen tunnelbanestation. Barkarby planeras få en tunnelbanestation tidigast 2024.
  • Innerstaden har förtätats bland annat i Hammarby sjöstad och gasverksområdet som nu kallas Norra Djurgårdsstaden. I Slakthusområdet har processen mot att göra om området till ett bostadsområde påbörjats.
  • Frösunda började bebyggas på 1990-talet. Översiktsplanen för bebyggandet av Ulriksdalsfältet antogs av Solnas kommunfullmäktige 2004. Naturreservatet i Kymlinge utökades 2014 och inga bostäder kommer byggas där.

Fram till och med slutet av maj 2020 går det att läsa Svenska Dagbladets rapportering om rapporten från den 10 februari 1986 i Kungliga Bibliotekets tidningsarkiv oavsett var du befinner dig. Efter det kan du ta del av materialet på flera olika bibliotek i Sverige.

Läs mer om Region Stockholms regionplanering i pdf-dokumentet Regionplanering 1958–2001 – Planer och utfall.