Det här inlägget publicerades ursprungligen på ziggysays.com.
Text: Pelle Sten & Mikael Zackrisson
Nya gränssnitt efter touch
Efter genombrottet för touch-gränssnitten lurar nya sätt att interagera med datorer runt hörnet.
I slutet av november 2012 skickade Leap Motion ut 12 000 beta-kit till intresserade utvecklare. Leap Motion är en liten, liten låda som kan styra en dator genom att tolka användarens gester och fingerrörelser. Under CES, världens största teknikmässa som nyligen hölls i Las Vegas, presenterade Leap Motion att datortillverkaren Asus kommer distribuera lådan tillsammans med ett urval av sina stationära modeller för att senare under året kunna erbjuda tekniken inbyggd i bärbara datorer också.
På CES finns också svenska Tobii Technology för att visa Tobii Gaze och Tobii Rex. Tobii som länge har jobbat med system för att kunna mäta var på skärmen en användare tittar, för att kunna hjälpa företag att skapa bättre sajter, har nu utvecklat tekniken för att skapa hårdvara och mjukvara som gör det möjligt att styra datorn med hjälp av ögonen.
I Boston sitter Rodney Brooks, som skapade robotdammsugaren Roomba, och utvecklar sin nästa robot. Det är industriroboten Baxter som är enkel nog att vem som helst på företaget ska kunna programmera den. Det krävs ingen lång utbildning för att programmera om roboten utan vem som helst kan göra det, genom att, helt enkelt, fysiskt hålla i robotens armar och visa roboten vad den ska göra. Baxter är, naturligtvis, inte lika exakt eller avancerad som en traditionell industrirobot. Fördelarna är att den är mycket billigare, den kan ”se” människor i närheten och behöver därför inte stängas in i en säkerhetsbur och, som sagt, den är enklare att programmera (så fabriken behöver inte stå stilla medan de anställda väntar på en servicetekniker).
Kommer alla nya gränssnitt lyckas? Nej. Har Microsoft Kinect, touchtelefoner och surfplattor gjort oss mer öppna för andra gränssnitt? Ja.
Pelle Sten
Mobilen och surfplattan styr framtidens webbdesign
Mobilen fortsätter bli viktigare för vår digitala mediekonsumtion under 2013, vilket gör att fler kommer designa sina webbar responsivt, en trend som inleddes redan under det gångna året. Frågan är vad nästa steg blir, och när. Troligen kommer den responsiva trenden hålla i sig under flera år, men det ska bli intressant att se vad den i sin tur kommer att leda till.
En tydlig effekt vi ser när webbkreatörer designar responsivt är att designen blir enklare, renare, mindre plottrig. Kravet på att att innehållet ska kunna sorteras som element på en mängd olika skärmstorlekar innebär i sig en begränsning i hur avancerad struktur en webbsida kan ha. Man kan kanske likna det med när Google gjorde webbsök till en enklare, mer sparsmakad tjänst i början av 00-talet.
En annan trend man kan se är att designa för flera samtidigt skärmar, alltså att vi använder två (eller fler) digitala apparater samtidigt; en för att kanske se på en film och en annan för att prata om den med kompisarna. Det ställer i sin tur krav på att dessa olika enheter ska vara synkade, och här tror vi att vi kan förvänta oss mycket framöver, kanske inte redan i år, men på lite sikt. Ett bra exempel är videotjänsten Netflix där användarens konto är synkat hela tiden. Oavsett om hen kollat på en film eller en tv-serie på smartphonen, ipaden eller datorn vet Netflix hela tiden exakt vad man såg, och var i filmen man stängde av.
För mig var den här funktionen en ögonöppnare, och jag tänkte genast, ”Varför funkar inte Spotify så här?”
Mikael Zackrisson
Framtidens hem styrs över internet
Internet of things kan betyda många olika saker, men en sak som vi ser flera tydliga exempel på är hur man använder internet för att styra och/eller övervaka olika apparater i hemmet. Här finns massor av praktiska användningsområden som vi lär se av, inte minst inom energiområdet, där det finns stora pengar att spara. Bara genom att synliggöra energiförbrukningen för den boende i ett hus eller en lägenhet så minskar elförbrukning direkt med 10-15 procent, visar studier.
En av de coolaste produkterna som väntas börja säljas under 2013 är det fjärrstyrda låset, Lockitron. Med det behöver du aldrig mer hålla ordning på nycklar, oroa för att du glömt låsa, eller strula med lånenycklar till vännerna som lånar huset när du är bortrest.
Vi på Ziggy har själva arbetat mycket med Maingate http://maingate.se/ inom styrning och mätning av elförbrukningen i hemmet. I USA har termostaten Nest fått mycket uppmärksamhet. Nest är både enkel att använda och så smart att den lär sig anpassa energiförbrukningen efter de boendes vanor.
Fjärrstyrning kan också handla om så enkla saker som glödlampor, eller rättare sagt LED-lampor. Lifx är, liksom Lockitron, ett Kickstarterprojekt som lovar mycket, även om funktionen att göra om belysningen hemma till discoljus känns mer som en säljfiness än praktiskt användbar.
Redan i dag kan du köpa Philips Hue i affären om du vill styra ljuset i hemmet via din telefon eller surfplatta.
Oavsett hur dessa projekt faller ut är vi tämligen övertygade om att vi kommer få se fler sådana här styrning-över-internet-produkter under 2013, både som koncept och faktiska färdiga produkter på marknaden. Tiden är definitivt inne.
Mikael Zackrisson
Bilarna blir smartare och uppkopplade
Under 2012 fick vi se de första riktiga publika testerna med Googles förarlösa bilar. Lagstiftarna i USA har nu också gjort det lagligt att köra förarlösa bilar i vissa delstater. Men det mest intressanta är kanske att testerna faktiskt visar att det fungerar hyfsat bra. Bilarna upptäcker barn som går över gatan och annat som bilarna bör undvika att krocka med.
Hemma i Sverige har Volvo börjat prata om att automatisera körningen, för att framför allt öka säkerheten, och kommer lansera förarlösa bilar kommersiellt redan nästa år. Vi talar då inte om vanliga personbilar, utan förmodligen fordon för yrkesanvändning och lägre hastigheter. Men trenden är tydlig.
Även när det gäller intelligensen inuti bilen, för förare och passagerare kommer mycket hända. Den information om körningen som finns i en bil i dag – bränsleförbrukning, körstil, navigation och så vidare – all den information kommer inom en snar framtid bli tillgänglig för användarna, i smartphones, datorer eller via inbyggda skärmar. Men det handlar även om uppkopplade underhållningstjänster, Volvo jobbar till exempel med Ericsson för att ta fram en standard för uppkopplade tjänster i bilarna där Spotify kommer att bli en av tjänsterna.
I USA inledde två av biljättarna, Ford och GM året med att avisera nya, öppna plattformar för programmerare som vill bygga appar för deras bilar.
Allt tyder på att bilarna redan om några år kommer se ganska radikalt annorlunda ut än i dag. Vi tror att 2013 kommer bjuda på många nyheter inom det här området.
Mikael Zackrisson
Marknaden för 3D-skrivartjänster når konsumenterna
När jag besökte 3DP-dagen i slutet av förra året var det en sak som gick upp för mig. Det var när Kenny Johansson från Acron Formservice beskrev hur 3D-skrivare gjorde det möjligt att designa föremål helt efter funktionen i stället för efter vad som är möjligt att skapa med traditionella maskiner.
Exemplet han tog upp var ett gripdon som användes på industrirobotar för att plocka upp och flytta föremål i produktionsflödet. Tidigare var de förhållandevis stora och klumpiga på grund av begränsningarna i traditionella tillverkningsprocesser, men med friformstillverkning kunde de i stället utgå från slangarna och sugpropparna som var kärnan i produkten och bygga en struktur runt dem. Resultatet blev lägre materialkostnader, snabbare produktionstid och ett gripdon som var exakt anpassat till behovet. (Presentation i Powerpoint-format.)
På 3DP-dagen presenterade även Anders Boström från SHL Group sina erfarenheter av att utvärdera inköp av 3D-skrivare. SHL Group som gör medicinteknik beställer i dag 3D-utskrifter för ungefär 1 miljon kronor om året men har efter flera års utvärdering ännu inte nått den nivån där det är värt att köpa in egen utrustning. Det är enklare och billigare att köpa in tjänsten från dedikerade företag.
- I oktober invigde Shapeways sin nya 3D-skrivarfabrik i New York.
- Under första kvartalet i år kommer Staples installera 3D-skrivare i sina butiker i Holland och Belgien, för att senare erbjuda tjänsten i fler europeiska länder.
- I år öppnar Stockholm Makerspace en lokal där det bland annat kommer finnas 3D-skrivare som medlemmarna gemensamt kan använda.
3D-skrivare hajpdes starkt (av bland annat oss) under 2012 men vi tror att det som kommer gå ännu bättre i år är de tjänsterna som erbjuder privatpersoner att beställa egna eller andras objekt som 3D-utskrifter.
Det finaste exemplet vi sett i år är Crayon Creatures där barnteckningar konverteras till 3D-utskrifter. Det som de spanska skaparna av Crayon Creatures gör är helt enkelt att ta emot teckningarna och sedan skapa 3D-modeller av dem. Ritningarna skickas sedan till Shapeways som gör fysiska objekt av teckningarna.
Pelle Sten
Koppla ihop framtiden – 3D-skrivare + drönare + nya gränssnitt
Vi har skrivit en del om 3D-skrivare och liknande nya teknologier här men det som kommer bli ännu tydligare under 2013 är hur de här kombineras på olika spännande sätt.
Husbyggande är ett område som kan förändras med hjälp av nya tekniker. Arkitekterna kan använda mer avancerade datasystem för att skapa matematisk arkitektur tack vare produktionsförbättringar där maskinerna som skapar byggdelarna kan göra 1 000 mer eller mindre unika delar i stället för 1 000 exakt likadana delar.
Eller varför inte använda gigantiska 3D-skrivare som bygger upp sektioner med hjälp av sand som sedan kan sättas ihop till mer eller mindre fantasirika byggnader.
Drönare är något annat som hittills mest diskuterats antingen i samband med fotografering och filmning eller militära aktioner och övervakning. Men som forskarna visade här kan drönare även användas i husbyggen, även om skalan är ganska liten ännu.
Och även om forskningen angående drönare för närvarande mest handlar om automatiserad styrning finns det nya möjligheter att styra dem med naturliga rörelser med hjälp av Leap.
Pelle Sten
Vilken blir nästa bransch som erbjuder prenumeration?
Den 2 januari i år köpte biluthyrningsföretaget Avis det amerikanska bilpoolsföretaget Zipcar för lite mer än 3 miljarder svenska kronor. I december startade en byggaffär i Malmö en verktygspool där personer som delar med sig av affären på Facebook får låna verktyg utan att det kostar något.
Sedan tidigare har vi uppmärksammat musik- och video-on-demand-tjänster (Spotify, Netflix, Filmnet med flera), bilpoolar och cykelpooler (Sunfleet, City Car Club, Styr & Ställ med flera) som exempel på områden där tillgång blir viktigare än att äga ett objekt. Under året ser vi också fram emot att Skjutsgruppen lanserar sin nya digitala tjänst som ska göra det enklare för folk som vill resa någonstans att hitta en bilförare som har plats i sin bil.
Kanske kan Avis uppköp av Zipcar lösa den stora akilleshälen för bilpoolsmarknaden i USA, att det inte finns tillräckligt många bilar utplacerade för att det ska vara enkelt att bara gå ut och köra iväg med en bil när det behövs. I Sverige står Volvo bakom Sunfleet som ändå saknar bilar i många städer och stadsdelar i de större städerna.
Pelle Sten
Sociala medier fragmentariseras – men Facebooks dominans består
En av de stora diskussionerna under 2012 var kommersialiseringen av Facebook och andra sociala medier. Vi vill inte ha dåligt maskerade annonser i våra sociala flöden, samtidigt som de sociala tjänsterna behöver intäkter för att överleva. Irritationen över annonserna banar vägen för nya sociala tjänster. Instagram är bara ett exempel men mycket tyder på att det kommer fler liknande uppstickare.
Exakt hur de kommer se ut är svårt att sia om, men video har det talats om i många år. Men vi tror även att det finns utrymme för fler bildtjänster, se bara på Flickrs lilla återkomst under slutet av 2012, eller Pinterest, som hittade sin nisch.
Drivkrafterna bakom detta är många. Dels är många redan i dag trötta på Facebook, som blivit så stort, mer så många företag och organisationer där. En annan drivkraft är att hitta nischade sociala forum, baserade på åldersgrupp, fritidsintresse, yrke, och så vidare. Vi har redan vant oss vid att ständigt ha tillgång till en mängd olika tjänster i våra smartphones, och då lär många fortsätta vara nyfikna på nya tjänster.
Samtidigt som detta innebär en fragmentering av de sociala medierna så är det inget som egentligen tyder på att Facebook skulle minska i betydelse. Det är inte det ena eller det andra, utan både och. Så Facebook blir allt mer en bas, en plattform för mycket av den sociala interaktionen på webben, ett måste för alla företag, samtidigt som en mängd nya, smalare sociala tjänster slår igenom.
Mikael Zackrisson
Näthatet skapar nya klyftor
Näthatet blev ett av de stora diskussionsämnena under 2012. Inte mycket tyder på att problemet kommer att bli mindre i år, snarare tvärtom. Fler kommentatorsfält lär stängas, fler personer lär hotas och fler lär tvingas polisanmäla dessa hot.
Tyvärr är risken stor att det kommer de leda till ett allt mer splittrat samtal online, personer som utesluts från de stora, allmänna samtalsplatserna kan fortsätta hävda sitt utanförskap, kanske är detta en ny version den omtalade digitala klyftan. Sverigedemokraternas fortsatta framgångar i opinionsmätningarna visar väl att detta inte är en klyfta som försvinner av sig självt, snarare förstärks den.
Ansvaret för att överbrygga denna klyfta faller tungt på såväl etablerade medier som politiker, debattörer och alla vi som över huvud taget deltar i diskussioner online.
Mikael Zackrisson
Vi väljer noggrannare på nätet
Efter några år där varje ny digital tjänst och nätverk har hyllats märks det av en avmattning.
I samband med att det nya året inleddes var det en del som hoppade av Facebook. En del trötta på att deras sociala liv ägdes av ett företag. En del trötta på att företag tar plats i det utrymme där de tidigare var vana vid att bara umgås med sina vänner. En del trötta på ständiga förändringar i en tjänst de var nöjda med. Argumenten är många.
Samtidigt märks det en trötthet i samband med lanseringar av nya tjänster. När Google Wave lanserades den 28 maj 2009 var det många nyfikna och förväntansfulla som köade för att få inbjudningar. Ett år senare var tjänsten nedlagd men den hade dött långt innan. När Google Plus lanserades den 28 juni 2011 var hajpen betydligt mindre. Från och med nu skulle nyanseringar granskas betydligt hårdare av både bedömare och användare. Tjänster som Klout är i dag lika hatade som hyllade.
Det här är positivt. Det är bra att användarna kräver mer av de tjänster de tillbringar timmar med, som de delar med sig av sina liv med. Det är inte heller oväntat. I ett långt perspektiv är digitala sociala medier ett nytt fenomen och något som vi kommer behöva utveckla förhållningssätt till. Det tar tid.
Andra som skriver intressant om det här är bland andra Fredrik Wass, Brit Stakston och Mattias Jansson.
Pelle Sten
Debatten tilltar om vad tekniken gör med oss
En fråga som länge diskuterats i internet- och även i kulturkretsar är vad den ständiga uppkopplingen, den ständiga åtkomsten till all information, den konstanta kommunikationen med andra människor via våra enheter, vad denna innebär för vårt sätt att tänka.
Det är nu fem år sedan Nicholas Carr publicerade sin omdiskuterade bok Is Google Making Us Stupid? om hur vårt sätt att sök information och läsa på internet påverkade vårt sätt att tänka. Sedan dess har sociala medier och smartphones fått den digitala kommunikationen att komma ännu närmare inpå oss, vi har med oss den från klockan ringer på morgonen till ända in i sänghalmen på kvällen.
Det finns forskare som pekar på hur dagens unga, 90-talisterna, mer än någon annan generation ställer högre krav på sin omgivning, sätter sig själva i centrum och värderar sin personliga framgång mer än tidigare generationer, ofta kallat Generation Me. Det är lätt att se likheter mellan denna narcissistiska självbild och de sociala medierna jakt på likes och status. 90-talisterna är också de första unga som växer upp i en värld där en egen smartphone och ett facebookkonto är något helt självklart. Jag deltar i allt fler samtal, både bland vänner och i onlinesammanhang, om hur intensivt mobilanvändande hänger ihop med koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och inlärning. Ingen enkel diskussion, men onekligen en viktig.
Jag tror att effekterna av tekniken och de sociala snabba medierna kommer bli en fråga som diskuteras allt mer under 2013. Inte minst med tanke på ungas allt sämre studieresultat ofta en effekt av koncentrationssvårigheter och minskad bokläsning.
Mikael Zackrisson