Categories
Omvärlden

Trendspaningar på ReadMe

Mellan 2014 och 2016 höll jag tre trendspaningar på konferensen ReadMe. Eftersom genomgångarna av de olika presentationerna har publicerats på olika andra bloggar tidigare samlar jag dem här.

2016

Fem trender inom botar, algoritmer och data

5. Botar överallt

Gårdagens lansering av Facebook Messenger Platform är bara det senaste exemplet på hur olika typer av botar tar plats i vår digitala vardag. Det Facebook vill är att Messenger-appen ska ersätta mycket av det vi i dag använder det öppna internet till. Att ta reda på fakta, köpa blommor och boka resor bland annat.

Men det många kommer upptäcka är att de här gränssnitten inte är så smarta som man kanske kan tro. I praktiken fungerar de fortfarande som de gamla peka och klicka-spelen gjorde i början av 1990-talet. Som i det här exemplet från Day of the Tentacle.

Där har utvecklarna lagt in stora dialogträd som förgrenar sig i i och för sig väldigt många men fortfarande väldigt förutbestämda riktningar.

Ett annat exempel på hur botar påverkar hur vi interagerar med omvärlden är den amerikanska finanstidningen Quartz som nyligen släppte sin första nyhetsapp. I stället för en traditionell nyhetsapp som listar puffar för olika typer av nyheter har Quartz i stället byggt ett gränssnitt som är i princip identiskt med hur chatt-appar fungerar.

4. En förvriden skrattspegel

Ett annat företag som satsar stort på botar är Microsoft som nyligen presenterade sina planer för att tillhandahålla utvecklingsplattformar för att bygga botar på.

De här planerna presenterades samtidigt som de släppte ut en egen bott på nätet. Boten, som heter Tay, släpptes lös på Twitter och efter en väldigt kort smekmånadsperiod inledde den en snabb och djup spiral långt ner i kvinnohat, rasism och nazism.

Microsoft stängde snabbt ner botten.

Det här var utan tvekan ett varumärkesmisslyckande för Microsoft, men samtidigt var det ett lyckat experiment utifrån en sanningsaspekt. Den visade upp var vi som mänsklighet befinner oss i dag. För den här botten var byggd så att den lärde sig av de som den talade med och speglade deras beteende.

Och den stora lärdomen av det här experimentet är att vi måste ändra vårt beteende.

3. Det digitala minnet

När mina äldre släktingar går bort kan vi som är kvar öppna lådor och titta på deras gamla bilder som sitter i fotoalbum med korta texter bredvid. Vi kommer kunna öppna deras kalendrar och dagböcker och se var de har varit och vad de har gjort. Vi kan läsa deras brev. Ibland kommer det här vara saker vi redan kände till, ibland kommer det vara nyheter för oss.

När jag någon gång i tiden går bort så är frågan vad jag kommer lämna för något digitalt arv efter mig. Även om jag har lämnat ifrån mig mina lösenord och inloggningsuppgifter innan det är dags är det frågan om någon kommer ha möjlighet att gå igenom allting.

När vi pratar fotografier i form av papperskopior i album kanske det handlar om några hundra efter ett helt liv.

Men i digitala bildarkiv är det inte konstigt att ha samlat tusentals bilder efter bara några år.

Och så fort det är digitalt påverkas vi av den digitala entropin. Finns ens den här bildlagringssajten kvar när jag har gått bort, och har jag haft möjlighet att flytta mina bilder innan dess?

En annan aspekt på det är alla tjänster vi börjar använda och sedan slutar med, av olika anledningar. Själv har jag byggt upp mitt släktträd på nätet. Jag var ganska noggrann under ett tag och även andra släktingar hjälpte till och kopplade ihop olika grenar av släkten.

Men sedan tar engagemanget slut. Och nu får jag mejl från den här tjänsten med veckans händelser i släkten – födelsedagar, jubileum och annat.

Så ibland får jag mejl med uppmaningar att gratulera en eller annan släkting som fyller år. Det kan vara 1 år, 45 år, inga konstigheter, eller 129 år, konstigt. För det är ju så. Om någon i min släkt skulle fylla 129 år skulle jag nog ha hört talas om det. Men så är det. I den digitala sfären kan folk leva för evigt. På gott och ont.

2. Digital hälsa

Är det så att vi mår bättre om någon annan säger till oss att vi mår bra?

Om jag vore hypokondriker till exempel och känner på mig att nu, nu är det nog något allvarligt på gång, så går jag förhoppningsvis till en vårdcentral och ber dem kontrollera mig. Om då läkaren gör den kontrollen och lugnar mig och säger att, det är inga problem, du mår bra. Då känner jag mig förhoppningsvis bättre.

Men kan vi använda digitala plattformar av samma anledning, för att må bättre? Att leva är en lång kedja av händelser där det lätt blir så att vi känner hur vi känner just nu, men inte riktigt minns hur det var för en vecka sedan, för en månad sedan eller förra året. Jag känner själv hur åren lätt rinner förbi och det är svårt att märka hur jag blir bättre, eller för den delen sämre, på olika saker. Och det här gäller träning och hälsa också.

Något som en del köper på sig är så kallade träningsarmband som mäter hur mycket de rör sig och sedan presenterar den här informationen för användaren efter varje dag eller efter varje träningspass. Det här gör det lättare att följa en utveckling och kunna se i efterhand vad som har hänt.

För de som verkligen vill mäta allt de gör har armbanden en nackdel i att de så att säga bara mäter puls och rörelse. Därför fortsätter träningsbolagen att utveckla de här teknikerna. Här ett exempel av flera på lösningar där man kan mäta bland annat muskelaktivitet genom att inkludera tekniken direkt i kläderna.

Här ett exempel på en man som använder sin data för att göra sin träning roligare. Eftersom hans armband mäter var han är kan han ha som mål att försöka springa genom hela Barcelona. Så i stället för att hela tiden springa samma sträcka kan han skapa variation i sin löpning.

Nästa steg är att inte bara ha teknik som passivt registrerar vad som händer, utan även kunna styra tekniken. Så Google, naturligtvis, har inlett ett samarbete med Levi’s där de håller på och tar fram ett tyg med integrerad elektronik. Här en kort film där de presenterar hur det fungerar.

1. Digital identitet

Hur mycket skiljer sig vår digitala spegelbild från vår bild av oss själva? På Instagram styr jag över allting. Vilka bilder jag postar och vilka hashtaggar jag använder och om jag har ett öppet eller ett låst konto, eller om jag har flera konton, och så vidare.

Men mycket av vår digitala kulturkonsumtion erbjuder sig att spegla vilka vi är vare sig vi vill eller inte.

Spotify erbjuder oss årssammanfattningar och veckotips. Och även om du tycker att du faktiskt bara lyssnar på en viss sorts musikstil, så vet säkert många med barn att deras lyssnande kan förvrida statistiken rätt mycket.

När det gäller film kanske man vill se sig som en filmälskare som specialiserar sig på klassiska dramer och djupa dokumentärer men Netflix kommer in från sidan och påminner att det nog faktiskt ändå är mest actionfilmer och tv-deckare som gäller.

I Amazons Kindle kan du se alla goda föresatser och böcker du tänkte läsa men som du lämnade när det dök upp något nytt mer spännande.

Och i Instapaper och Pocket och andra artikel-appar kan man spara alla de där läsvärda långa artiklar som man tänker att man ska läsa sedan någon annan gång och som sedan bara ligger där i en stor hög tills man raderar dem för att slippa det dåliga samvetet.

Och kärlek? Hur mycket vill vi att det ska styras av data och algoritmer? Eller vill vi vara äkta där? Men kan vi det?

Som en aktuell forskningsrapport om algoritmer konstaterade nyligen, så styrs mycket av vår samhällsutveckling av algoritmer utvecklade av ingenjörer i USA. Det är helt klart ett område som kan behöva lite input från svenska bibliotekarier och lärare.

(Den här trendspaningen publicerades ursprungligen här.)

2015

5 trender att hålla öronen öppna för

#5 Pratradion fortsätter att växa

Själv skrev jag en artikel om poddradio redan 2006, då det fortfarande var väldigt nytt i Sverige. Det som fanns då var ganska nischat och inspirerat av programmen i USA.

Sedan kom Filip & Fredrik och skapade den första stora svenska poddradiovågen. Mycket tack vare att de helt enkelt var kända från tv.

Någon som skapade sig ett eget namn var Kristoffer Triumf tack vare hans intervjupodcast Värvet, som även fick en engelskspråkig upplaga.

Något man kan fundera över är varför det gick så mycket långsammare i Sverige än i USA för poddradio att bli en etablerad medieform. Förmodligen handlar det mycket om att det i USA dels redan fanns en etablerad pratradiotradition, men kanske framför allt att de helt enkelt har längre att pendla till och från jobbet. Här skulle det vara intressant att se hur mycket löpartrenden och det ökande cykelpendlandet har spelat in i etablerandet av en vana att lyssna på poddradio här i Sverige.

Det senaste som händer nu är att etablerade medier inspireras direkt av specifika poddradioprogram. Då är det i första hand den amerikanska podcasten Serial som grävde i ett antal olösta mordfall och hur de har influerat både Aftonbladet att skapa grävpodden Fallet och den reklamfinansierade podden Spår som skapats av personer från bland annat P3 Dokumentär.

#4 Bilföretagen lurar er

I takt med att biltillverkarna blir allt bättre på att skapa effektiva och bränslesnåla bilar så blir motorerna samtidigt tystare och tystare. Samtidigt vill många bilköpare fortfarande ha bilar som låter mycket.

Hur hantera detta?

Jo. En del bilföretag löser det på, så att säga, naturlig väg och bygger in nya rör mellan motorn och kupén och leder helt enkelt in mer ljud den vägen.

Andra företag installerar en helt digital lösning i bilen där de spelar upp inspelat motorljud som styrs av hur mycket föraren gasar.

En av biltillverkarna som inte hymlar om detta är Renault. Det kan vi se i detta klipp där en tysk youtube-recensent demonstrerar de olika motorljuden man kan ställa in i en Renault Clio GT.

#3 Från LP till streaming

Jag är säkert inte ensam om att ha inlett mitt ljudbokslyssnande med Stjärnornas krig-kassetterna som släpptes i början av åttiotalet i Sverige. De är inte så bra som man minns dem. Parallellt med detta fanns ju bland annat Tintin på LP-skiva. Det som förenande de här var att det handlade om dramatiseringar för att få plats med berättelserna på en kassett eller en LP-skiva.

När det blev billigare med kassetter såg vi också att inläsningarna av hela böcker ökade. Och som sedan släpptes på cd-skiva i stället. Båda på kassett och cd blev det väldigt omfångsrikt med många kassetter eller skivor.

Först med mp3:orna kunde inläsningarna samlas på en skiva.

Nu finns det flera olika sajter som jobbar med Spotify-modellen, alltså att läsarna betalar en fast månadsavgift och får tillgång till alla böcker som tjänsten har.

Och då handlar det också ofta om att det är samma tjänst som tillhandahåller både e-böcker och ljudböcker. Själv föredrar jag amerikanska Scribd eftersom de har både e-böcker, ljudböcker, och ett stort utbud av serier. Tyvärr bara på engelska. Ännu.

#2 Vi börjar prata med våra saker

Så då närmar vi oss toppen. Plats 2 är att vi börjar prata med våra saker. I både telefonerna och numera klockorna från Apple finns Siri som du kan ställa både den ena och den andra frågan till. Och det finns självklart motsvarigheter hos de flesta företagen som säljer mobiltelefoner och smarta klockor.

Men det vi ska titta på här är den forna köpsajten Amazon som nuförtiden även är ett hårdvaruföretag som tillverkar läsplattor och annat som ska göra det enklare för kunderna att köpa från dom. Vare sig det är fysiska produkter eller digitala.

Amazon har nyligen lanserat något som de kallar för Amazon Echo. Det är helt enkelt en liten ständigt uppkopplad högtalare. Så fort du börjar prata med den så utför den olika sysslor. Av någon anledning så svarar den inte om man säger Echo till den utan i stället är den programmerad att svara på Alexa när man hälsar på den.

#1 Babelfisken är här

Där hittar vi det som generationer har längtat efter sedan Douglas Adams Liftarens guide till galaxen sändes i BBC för första gången i slutet av sjuttiotalet. Nämligen Babelfisken. Babelfisken är ju för de som mot förmodan inte har läst Liftarens guide till galaxen en varelse som bor i örongångarna och livnär sig på hjärnvågor. I ersättning översätter den alla språk som bäraren hör.

Ett första steg mot att göra det här till verklighet tog vi när Microsoft släppte en betaversion av Skype Translator. Skype Translator är en version av deras vanliga videosamtalstjänst där de har byggt in en artificiell intelligens som i realtid översätter och läser upp vad den andra personer säger i samtalet.

Här är ett exempel på hur det kan fungera från en organisation i USA som jobbar med att erbjuda mikrolån i Syd- och Latinamerika.

(Den här trendspaningen publicerades ursprungligen här.)

2014

Fem e-bokstrender att hålla ögonen på

#5 Amazon kommer till Sverige?

De senaste åren har den svenska bokbranschen bävat inför det som de ser som det största hotet mot deras överlevnad – Amazon och då specifikt deras eventuella intåg på den svenska marknaden på riktigt. Nyligen öppnade de sitt första svenska kontor. Men i första hand är det nog inte bokbranschen som Amazon kommer ta tag i, utan det är snarare kunderna Spotify och Mojang som ska få bättre service i sitt användande av Amazon Web Services. Men nu är det bara en tidsfråga innan Amazon börjar distribuera e-böcker på svenska på den svenska marknaden, som de redan i dag gör i Tyskland.

Som en del av Amazons Kindle-plattform finns Kindle Direct Publishing. Kindle Direct Publishing är en självpubliceringsplattform i en av världens största distributionskanaler och betalar 70 procent till författaren – beroende på i vilket land boken säljs och hur mycket boken kostar.

Som en del i Kindle Direct Publishing öppnade Amazon tidigare i år något de kallar för Kindle Worlds. I Kindle Worlds kan vem som helst delta med fan fiction baserade på ett antal kända populärkulturella varumärken, som G.I. Joe, Veronica Mars och Gossip Girl. Det handlar mest om varumärken från tv.

Huruvida detta påverkar Sverige beror ju då först och främst på om – eller kanske snarare när – Amazon aktivt börjar sälja e-böcker på svenska.

#4 Flexibla skärmar

Redan förra året presenterade Samsung otroligt tunna OLED-skärmar som man kunde böja. De har inte kommit i produktion än utan Samsung har under tiden släppt ett antal mobiltelefoner med böjda skärmar. Men det är böjda skärmar som inte är flexibla.

När de här kommer i produktion öppnar det onekligen upp för otroligt behändiga e-boksläsare. Det här kan framstå som science fiction men för inte alls särskilt länge sedan var det science fiction att tänka sig att vi skulle ha tillgång till hundratusentals böcker i en telefon. Moores lag säger att de här skärmarna kommer öka i storlek och kvalitet snabbare än vi tror.

#3 Utlånen fortsätter att öka

Enligt preliminära beräkningar ökade utlånande av e-böcker från de svenska folkbiblioteken med 42 procent under 2013 i förhållande till året innan. (Uppdatering: I den slutgiltiga statistiken som släpptes den 27 maj 2014 hade utlånen av e-böcker ökat med 43 procent under 2013.)

Under 2010 till exempel lånades det ut 466 000 e-böcker samtidigt som 57 000 000 fysiska böcker lånades ut.

Förra året – 2013 – lånades det ut 1 500 000 e-böcker och 55 000 000 fysiska böcker.

Alltså en stor ökning av e-böcker och en liten minskning av fysiska böcker.

I de nya reglerna från Kulturrådet om ekonomiskt stöd till e-böcker ingår ett krav på att e-böckerna som får stöd ska gå att låna från bibliotek samtidigt som de börjar säljas i butik.

#2 Nya sätt att sälja

De senaste åren har det kommit en väldigt intressant försäljningsmodell. Det är Humble Bundle som gått i bräschen. Humble Bundle startade från början som ett sätt att sälja dataspel men har expanderat till att sälja även e-böcker och digitala serier.

Försäljningen går till så att under en begränsad tid säljs ett paket med till exempel sju e-böcker. Köparna får själva välja hur mycket de vill betala och varorna levereras utan kopieringsskydd.
Oftast erbjuds köparna ett antal bonusprodukter om de betalar mer än en viss summa.

Till exempel ingick de svenska författarna Linus Larssons och Daniel Goldbergs bok om Minecraft i ett paket från Humble Bundle-konkurrenten StoryBundle som bara säljer e-böcker. Men för att få tillgång till Minecraft-boken var man tvungen att betala mer än 12 dollar för paketet. Då fick man 9 böcker i stället för 6.

#1 Spotify för e-böcker

Jag tycker egentligen att det är lite slarvigt att prata om ”Spotify för…” men det går inte att komma ifrån att det är en väldigt tydlig beskrivning.

I Sverige lanserade Readly nyligen en prenumerationstjänst där man får tillgång till deras bibliotek av böcker för 99 kronor i månaden. I deras bokbiblioteket finns i dag några tusen titlar från ett tjugotal förlag – bland andra Bonniers, Norstedts och Natur & Kultur.

I USA finns sedan förra året en motsvarighet som heter Oyster. Oyster erbjuder runt 200 000 böcker för 65 kronor i månaden.

(Den här trendspaningen publicerades ursprungligen här.)

Categories
Omvärlden

Ziggy Says: Sex trender som öppnar nya affärsmöjligheter 2014

Det här inlägget publicerades ursprungligen på ziggysays.com.

Det finns gott om trendspaningar inför det nya året. Här på Ziggy har vi valt att titta lite närmare på sex trender som vi ser, för att se vilka affärsmöjligheter som det finns där.

Text: Pelle Sten och Mikael Zackrisson

1. Locka kunden med inspiration och kunskap

Content Marketing, eller innehållsmarknadsföring, handlar om att skapa intressant och relevant innehåll som konsumenter är intresserade av att ta del. Innehåll kopplat till den egna produkten. För ett företag som säljer hörlurar kan det handla om reportage eller andra unika videoinslag om musik, se till exempel Philips You need to hear this. För ett företag som säljer resor kan det handla om att skapa tidningar om resmål i stället för den traditionella katalogen, se till exempel Apollo Magazine.

Man kan också hitta helt nya sätt att skapa innehåll som är relevant för målgruppen, som ger dem något att prata om i exempelvis sociala medier. För Coop Sverige tog vi fram en unik, 3D-utskriven pepparkaksform som Coop använde för att marknadsföra en ny ekologiskt pepparkaksdeg.

Fördelarna är flera. Dels skapar du ett intressant material som kan fånga reklamtrötta målgrupper, dels kan du få en närmare och längre kontakt med kunden i förhållande till mycket traditionell reklam. En lyckad innehållsmarknadsföringskampanj skapar en närmare relation till en existerande eller en potentiell kund. I stället för att direkt sälja en produkt är det snarare så att produkten blir valbar.

En underavdelning till det här är kunskapsmarknadsföring som mer konkret bygger på att släppa loss kraften i kunskapen som ett företag sitter på internt. Helt enkelt att skapa ett utrymme för företagets interna stjärnor att dela med sig av sin kunskap utåt.

2. Lokal positionering öppnar för nya möjligheter

Inomhuspositionering genom tekniken Beacons är en av de trender som många pratar om just nu efter att Apple under förra året inledde sin stora utrullning av tekniken i sina butiker.

Beacon innebär att du placerar ut ett antal tändsticksstora radiosändare i en lokal som sedan hjälper din smartphone hålla koll på var den befinner sig. Det fungerar ungefär som en smart inomhus-GPS som klarar sig flera år på ett enkelt knapp-batteri.

Beacons bygger på den senaste Bluetooth-standarden (Bluetooth Low Energy) som till skillnad från tidigare drar märkbart mindre ström. Fördelen med lågenergibluetooth är att det redan finns stöd för den i iPhone 4S och uppåt och i alla Android-enheter som har stöd för Bluetooth 4.0 och Android OS 4.3, vilket de mest populära enheter har (sammanlagt över 200 miljoner enheter i hela världen).

Med hjälp av Beacon-tekniken kan du automatiskt presentera information om det konstverk som en besökare står framför i en utställningslokal (till exempel i form av ljudguider som strömmas vid behov direkt till besökarens telefon) eller skicka ut relevanta erbjudanden baserade på kundens köphistorik (som ICA:s rabattkuponger men helt digitalt, och dessutom precis just vid köptillfället).

Fysiska butiker tappar i dag kunder till nätbutiker. Det är vanligt att kunder går till en fysisk butik och provar en vara och sedan går hem och beställer den i en nätbutik i stället. Beacons är en teknik som kan hjälpa detaljhandeln att både förbättra upplevelsen i butik och därigenom locka kunder till butiken, men även förenkla köpprocessen.

Något annat man skulle kunna använda Beacons till är att erbjuda en app som presenterar var i butiken produkterna i konsumentens inköpslista befinner sig och sortera om listan i rätt ordning. En ännu mer utvecklad idé är att låta kunden betala för sina varor och få dem hemlevererade utan att behöva stanna till vid någon kassa.

I en annan miljö kan vi tycka att det vore intressant att erbjuda en tjänst som automatiskt slår av spisen (sänker temperaturen i elementen, släcker lampor osv) när alla lämnat bostaden.

3. Crowdsourcing skapar nya möjligheter att låta kunder och utomstående hjälpa till med innovation

Crowdfunding och crowd creation är en av de hetaste trenderna de senaste åren. De senaste två åren har det mycket handlat att personer med idéer kan hitta finansiering via sajter som Kickstarter och Funded By Me. Men nu vaknar storföretagen och börjar titta på hur de kan använda crowdsourcing för att hitta nya idéer och ta fram nya produkter.

När MTG under året som gick skapade inkubatorn MTGx betydde det att de hade insett att de inte på egen hand kunde utveckla nästa stora digitala hit. I stället betalade de för att låta flera mindre startups sitta och jobba med sina projekt för att sedan få förtur på att köpa bolagen när det började gå bra för dem. Det här är en väldigt kostsam process som inte alla företag kan hantera. Men det finns en enklare form av samarbete som kan skapa nya innovationer i de flesta företag.

I den digitala världen går det att uppgradera den klassiska förslagslådan genom att bedriva ett strukturerat utvecklingsarbete som både förbättrar den ursprungliga idén och belönar inte bara den första förslagsställaren utan alla som deltar i processen för att förbättra innovationen. Några exempel på företag som jobbar med det (eller har jobbat med det) och aktivt gör reklam för det är HeinekenKraftSpotify och Starbucks.

Vill du införa det här i ditt eget företag erbjuder till exempel IDEO sin OpenIDEO-plattform som en Software as a Service-lösning under namnet OI Engine.

Har man inte möjlighet att bygga sin egen struktur för detta finns det mellanhänder som hjälper till. Nyligen lanserades till exempel Crowding.se, en tjänst där vem som helst kan lägga ut uppdrag eller problem som man vill ha löst, och låta innovativa människor utanför organisationen komma med förslag.

4. Skapa nya digitala tjänster baserade på wearables

Wearables, uppkopplade prylar som du bär med dig och som mäter eller dokumenterar dig och din omgivning eller presenterar information, säljer än så längre hyfsat bra, men fortfarande är hajpen större än det publika genombrottet. Vi pratar om produkter som till exempel Nike Fuelband, FitBit, Jawbone UP, Google Glass och Narrative. Vi tror ändå att det finns potential i det här området. Och då framför allt att för företag som erbjuder digitala tjänster att bygga tjänster ovanpå de fysiska produkterna, flera av de här bolagen erbjuder också API:er som man kan bygga tjänster på, såsom Runkeeper och Google Glass.

Hittills har wearables i konsumentledet mest använts för att mäta hälsan hos användaren, kopplat till motion. Jawbone UP är en av flera produkter som konsumenten har runt sin handled för att mäta hur du äter, sover och rör på dig och även om det finns en hel del intelligens inbyggd i UP:s egna digitala tjänst har de också byggt en plattform där vem som helst kan skapa digitala produkter baserade på användarens data. If this then that är en av flera plattformar som byggt ut sitt erbjudande med hjälp av UP. Till exempel går det att automatiskt styra så att lamporna tänds när man vaknar eller att saker man gör i andra appar, som att fotografera maträtter man äter importeras i UP-plattformen.

Detta är ett område som inte bara behöver handla om träning och hälsa. Här kan vi se att detaljhandelns lojalitetsprogram sitter på stora datamängder om kunderna och stora möjligheter att erbjuda kunderna insikt om sitt eget beteende.

Hur kan du hjälpa dina kunder att bättre förstå sitt liv och förändra sitt beteende?

5. Hjälp läsarna hitta engagerande innehåll för just dem

Det blir allt tydligare att det inte längre är de stora mediesajterna som sätter agendan i de flesta människors liv. Startsidan för allt fler är i stället någon form av social inbox, som flödet på Facebook, Instagram eller Twitter.

Under året som gick satsade också flera stora tidningar på att lyfta fram hur läsarna delar deras material i sociala medier. Vi fick också en helt separat tjänst för att visa det som delas mest i Sverige, Socialanyheter.se.

Samtidigt har stora internationella spelare tagit steg för att skapa nya förstasidor i användarnas liv. Flipboard är kanske den mest kända, som jobbat med att låta användarna skapa egna magasin.

Nu ryktas det också att Facebook kommer att lansera en egen funktion för att skapa någon form av tidningar baserat på innehåll som delas på Facebook.

Vi tror de tekniska verktygen som bygger på hur material delas och sprids i sociala medier, både globalt, lokalt och i våra närmaste bekantskapskretsar, kommer att bli ännu bättre framöver. Här finns stora möjligheter att skapa hela nya medietjänster, mer eller mindre individanpassade.

6. Virtuella valutor kan bli vägen runt de traditionella kortbolagen

Ingen har väl missat hajpen kring den virtuella valutan bitcoin under hösten. Vi tror intresset för bitcoin och andra typer av virtuella valutor kommer hålla i sig. Att valutan är virtuell innebär att det inte finns någon centralbank som styr valutan och därmed inte heller att det finns ens i teorin någon form av garanti för valutans värde. Det är inte heller någon som vet vem skaparen av valutan är, som gömmer sig bakom aliaset Satoshi Nakamoto. I korthet bygger bitcoin-valutan på att det finns en begränsad mängd bitcoins, som man skapar genom att låta datorer göra avancerade matematiska uträkningar som blir allt mer avancerade ju fler bitcoins som redan skapats.

Flera e-handlare har redan infört stöd för att betala med bitcoin. Men det finns naturligtvis stora problem att lösa fortfarande. Dels rena säkerhetsfrågor så att inte fler bitcoin-tjänster råkar ut för miljonstölder och dels rena imagefrågor som att valutan fortfarande av många betraktas som något som i huvudsak används vid försäljning av olagliga varor.

Men det stora fördelen för handlare som vi kan se är att bitcoin i praktiken saknar transaktionskostnader. Det finns flera andra bolag, som Square och iZettle, som försöker göra betalningar enklare för företag. Men något som inget av dem ännu har lyckats lösa är kortbolagens avgifter på alla transaktioner. Om en e-handelsbutik har marginaler på 5 procent och kortavgifterna ligger på 2,5 procent så förstår man att virtuella valutor lockar. Kanske är det här som bitcoin (och andra virtuella valutor) har en chans att bli något mer än en högst volatil investeringsform för geeks.

Text: Pelle Sten & Mikael Zackrisson

Categories
Omvärlden

Ziggy Says: Ziggy spanar in i 2013

Det här inlägget publicerades ursprungligen på ziggysays.com.

Text: Pelle Sten & Mikael Zackrisson

Nya gränssnitt efter touch

Efter genombrottet för touch-gränssnitten lurar nya sätt att interagera med datorer runt hörnet.

I slutet av november 2012 skickade Leap Motion ut 12 000 beta-kit till intresserade utvecklare. Leap Motion är en liten, liten låda som kan styra en dator genom att tolka användarens gester och fingerrörelser. Under CES, världens största teknikmässa som nyligen hölls i Las Vegas, presenterade Leap Motion att datortillverkaren Asus kommer distribuera lådan tillsammans med ett urval av sina stationära modeller för att senare under året kunna erbjuda tekniken inbyggd i bärbara datorer också.

På CES finns också svenska Tobii Technology för att visa Tobii Gaze och Tobii Rex. Tobii som länge har jobbat med system för att kunna mäta var på skärmen en användare tittar, för att kunna hjälpa företag att skapa bättre sajter, har nu utvecklat tekniken för att skapa hårdvara och mjukvara som gör det möjligt att styra datorn med hjälp av ögonen.

I Boston sitter Rodney Brooks, som skapade robotdammsugaren Roomba, och utvecklar sin nästa robot. Det är industriroboten Baxter som är enkel nog att vem som helst på företaget ska kunna programmera den. Det krävs ingen lång utbildning för att programmera om roboten utan vem som helst kan göra det, genom att, helt enkelt, fysiskt hålla i robotens armar och visa roboten vad den ska göra. Baxter är, naturligtvis, inte lika exakt eller avancerad som en traditionell industrirobot. Fördelarna är att den är mycket billigare, den kan ”se” människor i närheten och behöver därför inte stängas in i en säkerhetsbur och, som sagt, den är enklare att programmera (så fabriken behöver inte stå stilla medan de anställda väntar på en servicetekniker).

Kommer alla nya gränssnitt lyckas? Nej. Har Microsoft Kinect, touchtelefoner och surfplattor gjort oss mer öppna för andra gränssnitt? Ja.

Pelle Sten

Mobilen och surfplattan styr framtidens webbdesign

Mobilen fortsätter bli viktigare för vår digitala mediekonsumtion under 2013, vilket gör att fler kommer designa sina webbar responsivt, en trend som inleddes redan under det gångna året. Frågan är vad nästa steg blir, och när. Troligen kommer den responsiva trenden hålla i sig under flera år, men det ska bli intressant att se vad den i sin tur kommer att leda till.

En tydlig effekt vi ser när webbkreatörer designar responsivt är att designen blir enklare, renare, mindre plottrig. Kravet på att att innehållet ska kunna sorteras som element på en mängd olika skärmstorlekar innebär i sig en begränsning i hur avancerad struktur en webbsida kan ha. Man kan kanske likna det med när Google gjorde webbsök till en enklare, mer sparsmakad tjänst i början av 00-talet.

En annan trend man kan se är att designa för flera samtidigt skärmar, alltså att vi använder två (eller fler) digitala apparater samtidigt; en för att kanske se på en film och en annan för att prata om den med kompisarna. Det ställer i sin tur krav på att dessa olika enheter ska vara synkade, och här tror vi att vi kan förvänta oss mycket framöver, kanske inte redan i år, men på lite sikt. Ett bra exempel är videotjänsten Netflix där användarens konto är synkat hela tiden. Oavsett om hen kollat på en film eller en tv-serie på smartphonen, ipaden eller datorn vet Netflix hela tiden exakt vad man såg, och var i filmen man stängde av.

För mig var den här funktionen en ögonöppnare, och jag tänkte genast, ”Varför funkar inte Spotify så här?”

Mikael Zackrisson

Framtidens hem styrs över internet

Internet of things kan betyda många olika saker, men en sak som vi ser flera tydliga exempel på är hur man använder internet för att styra och/eller övervaka olika apparater i hemmet. Här finns massor av praktiska användningsområden som vi lär se av, inte minst inom energiområdet, där det finns stora pengar att spara. Bara genom att synliggöra energiförbrukningen för den boende i ett hus eller en lägenhet så minskar elförbrukning direkt med 10-15 procent, visar studier.

En av de coolaste produkterna som väntas börja säljas under 2013 är det fjärrstyrda låset, Lockitron. Med det behöver du aldrig mer hålla ordning på nycklar, oroa för att du glömt låsa, eller strula med lånenycklar till vännerna som lånar huset när du är bortrest.

Vi på Ziggy har själva arbetat mycket med Maingate http://maingate.se/ inom styrning och mätning av elförbrukningen i hemmet. I USA har termostaten Nest fått mycket uppmärksamhet. Nest är både enkel att använda och så smart att den lär sig anpassa energiförbrukningen efter de boendes vanor.

Fjärrstyrning kan också handla om så enkla saker som glödlampor, eller rättare sagt LED-lampor. Lifx är, liksom Lockitron, ett Kickstarterprojekt som lovar mycket, även om funktionen att göra om belysningen hemma till discoljus känns mer som en säljfiness än praktiskt användbar.

Redan i dag kan du köpa Philips Hue i affären om du vill styra ljuset i hemmet via din telefon eller surfplatta.

Oavsett hur dessa projekt faller ut är vi tämligen övertygade om att vi kommer få se fler sådana här styrning-över-internet-produkter under 2013, både som koncept och faktiska färdiga produkter på marknaden. Tiden är definitivt inne.

Mikael Zackrisson

Bilarna blir smartare och uppkopplade

Under 2012 fick vi se de första riktiga publika testerna med Googles förarlösa bilar. Lagstiftarna i USA har nu också gjort det lagligt att köra förarlösa bilar i vissa delstater. Men det mest intressanta är kanske att testerna faktiskt visar att det fungerar hyfsat bra. Bilarna upptäcker barn som går över gatan och annat som bilarna bör undvika att krocka med.

Hemma i Sverige har Volvo börjat prata om att automatisera körningen, för att framför allt öka säkerheten, och kommer lansera förarlösa bilar kommersiellt redan nästa år. Vi talar då inte om vanliga personbilar, utan förmodligen fordon för yrkesanvändning och lägre hastigheter. Men trenden är tydlig.

Även när det gäller intelligensen inuti bilen, för förare och passagerare kommer mycket hända. Den information om körningen som finns i en bil i dag – bränsleförbrukning, körstil, navigation och så vidare – all den information kommer inom en snar framtid bli tillgänglig för användarna, i smartphones, datorer eller via inbyggda skärmar. Men det handlar även om uppkopplade underhållningstjänster, Volvo jobbar till exempel med Ericsson för att ta fram en standard för uppkopplade tjänster i bilarna där Spotify kommer att bli en av tjänsterna.
I USA inledde två av biljättarna, Ford och GM året med att avisera nya, öppna plattformar för programmerare som vill bygga appar för deras bilar.

Allt tyder på att bilarna redan om några år kommer se ganska radikalt annorlunda ut än i dag. Vi tror att 2013 kommer bjuda på många nyheter inom det här området.

Mikael Zackrisson

Marknaden för 3D-skrivartjänster når konsumenterna

När jag besökte 3DP-dagen i slutet av förra året var det en sak som gick upp för mig. Det var när Kenny Johansson från Acron Formservice beskrev hur 3D-skrivare gjorde det möjligt att designa föremål helt efter funktionen i stället för efter vad som är möjligt att skapa med traditionella maskiner.

Exemplet han tog upp var ett gripdon som användes på industrirobotar för att plocka upp och flytta föremål i produktionsflödet. Tidigare var de förhållandevis stora och klumpiga på grund av begränsningarna i traditionella tillverkningsprocesser, men med friformstillverkning kunde de i stället utgå från slangarna och sugpropparna som var kärnan i produkten och bygga en struktur runt dem. Resultatet blev lägre materialkostnader, snabbare produktionstid och ett gripdon som var exakt anpassat till behovet. (Presentation i Powerpoint-format.)

På 3DP-dagen presenterade även Anders Boström från SHL Group sina erfarenheter av att utvärdera inköp av 3D-skrivare. SHL Group som gör medicinteknik beställer i dag 3D-utskrifter för ungefär 1 miljon kronor om året men har efter flera års utvärdering ännu inte nått den nivån där det är värt att köpa in egen utrustning. Det är enklare och billigare att köpa in tjänsten från dedikerade företag.

3D-skrivare hajpdes starkt (av bland annat oss) under 2012 men vi tror att det som kommer gå ännu bättre i år är de tjänsterna som erbjuder privatpersoner att beställa egna eller andras objekt som 3D-utskrifter.

Det finaste exemplet vi sett i år är Crayon Creatures där barnteckningar konverteras till 3D-utskrifter. Det som de spanska skaparna av Crayon Creatures gör är helt enkelt att ta emot teckningarna och sedan skapa 3D-modeller av dem. Ritningarna skickas sedan till Shapeways som gör fysiska objekt av teckningarna.

Pelle Sten

Koppla ihop framtiden – 3D-skrivare + drönare + nya gränssnitt

Vi har skrivit en del om 3D-skrivare och liknande nya teknologier här men det som kommer bli ännu tydligare under 2013 är hur de här kombineras på olika spännande sätt.

Husbyggande är ett område som kan förändras med hjälp av nya tekniker. Arkitekterna kan använda mer avancerade datasystem för att skapa matematisk arkitektur tack vare produktionsförbättringar där maskinerna som skapar byggdelarna kan göra 1 000 mer eller mindre unika delar i stället för 1 000 exakt likadana delar.

Eller varför inte använda gigantiska 3D-skrivare som bygger upp sektioner med hjälp av sand som sedan kan sättas ihop till mer eller mindre fantasirika byggnader.

Drönare är något annat som hittills mest diskuterats antingen i samband med fotografering och filmning eller militära aktioner och övervakning. Men som forskarna visade här kan drönare även användas i husbyggen, även om skalan är ganska liten ännu.

Och även om forskningen angående drönare för närvarande mest handlar om automatiserad styrning finns det nya möjligheter att styra dem med naturliga rörelser med hjälp av Leap.

Pelle Sten

Vilken blir nästa bransch som erbjuder prenumeration?

Den 2 januari i år köpte biluthyrningsföretaget Avis det amerikanska bilpoolsföretaget Zipcar för lite mer än 3 miljarder svenska kronor. I december startade en byggaffär i Malmö en verktygspool där personer som delar med sig av affären på Facebook får låna verktyg utan att det kostar något.

Sedan tidigare har vi uppmärksammat musik- och video-on-demand-tjänster (Spotify, Netflix, Filmnet med flera), bilpoolar och cykelpooler (Sunfleet, City Car Club, Styr & Ställ med flera) som exempel på områden där tillgång blir viktigare än att äga ett objekt. Under året ser vi också fram emot att Skjutsgruppen lanserar sin nya digitala tjänst som ska göra det enklare för folk som vill resa någonstans att hitta en bilförare som har plats i sin bil.

Kanske kan Avis uppköp av Zipcar lösa den stora akilleshälen för bilpoolsmarknaden i USA, att det inte finns tillräckligt många bilar utplacerade för att det ska vara enkelt att bara gå ut och köra iväg med en bil när det behövs. I Sverige står Volvo bakom Sunfleet som ändå saknar bilar i många städer och stadsdelar i de större städerna.

Pelle Sten

Sociala medier fragmentariseras – men Facebooks dominans består

En av de stora diskussionerna under 2012 var kommersialiseringen av Facebook och andra sociala medier. Vi vill inte ha dåligt maskerade annonser i våra sociala flöden, samtidigt som de sociala tjänsterna behöver intäkter för att överleva. Irritationen över annonserna banar vägen för nya sociala tjänster. Instagram är bara ett exempel men mycket tyder på att det kommer fler liknande uppstickare.

Exakt hur de kommer se ut är svårt att sia om, men video har det talats om i många år. Men vi tror även att det finns utrymme för fler bildtjänster, se bara på Flickrs lilla återkomst under slutet av 2012, eller Pinterest, som hittade sin nisch.
Drivkrafterna bakom detta är många. Dels är många redan i dag trötta på Facebook, som blivit så stort, mer så många företag och organisationer där. En annan drivkraft är att hitta nischade sociala forum, baserade på åldersgrupp, fritidsintresse, yrke, och så vidare. Vi har redan vant oss vid att ständigt ha tillgång till en mängd olika tjänster i våra smartphones, och då lär många fortsätta vara nyfikna på nya tjänster.

Samtidigt som detta innebär en fragmentering av de sociala medierna så är det inget som egentligen tyder på att Facebook skulle minska i betydelse. Det är inte det ena eller det andra, utan både och. Så Facebook blir allt mer en bas, en plattform för mycket av den sociala interaktionen på webben, ett måste för alla företag, samtidigt som en mängd nya, smalare sociala tjänster slår igenom.

Mikael Zackrisson

Näthatet skapar nya klyftor

Näthatet blev ett av de stora diskussionsämnena under 2012. Inte mycket tyder på att problemet kommer att bli mindre i år, snarare tvärtom. Fler kommentatorsfält lär stängas, fler personer lär hotas och fler lär tvingas polisanmäla dessa hot.

Tyvärr är risken stor att det kommer de leda till ett allt mer splittrat samtal online, personer som utesluts från de stora, allmänna samtalsplatserna kan fortsätta hävda sitt utanförskap, kanske är detta en ny version den omtalade digitala klyftan. Sverigedemokraternas fortsatta framgångar i opinionsmätningarna visar väl att detta inte är en klyfta som försvinner av sig självt, snarare förstärks den.

Ansvaret för att överbrygga denna klyfta faller tungt på såväl etablerade medier som politiker, debattörer och alla vi som över huvud taget deltar i diskussioner online.

Mikael Zackrisson

Vi väljer noggrannare på nätet

Efter några år där varje ny digital tjänst och nätverk har hyllats märks det av en avmattning.

I samband med att det nya året inleddes var det en del som hoppade av Facebook. En del trötta på att deras sociala liv ägdes av ett företag. En del trötta på att företag tar plats i det utrymme där de tidigare var vana vid att bara umgås med sina vänner. En del trötta på ständiga förändringar i en tjänst de var nöjda med. Argumenten är många.

Samtidigt märks det en trötthet i samband med lanseringar av nya tjänster. När Google Wave lanserades den 28 maj 2009 var det många nyfikna och förväntansfulla som köade för att få inbjudningar. Ett år senare var tjänsten nedlagd men den hade dött långt innan. När Google Plus lanserades den 28 juni 2011 var hajpen betydligt mindre. Från och med nu skulle nyanseringar granskas betydligt hårdare av både bedömare och användare. Tjänster som Klout är i dag lika hatade som hyllade.

Det här är positivt. Det är bra att användarna kräver mer av de tjänster de tillbringar timmar med, som de delar med sig av sina liv med. Det är inte heller oväntat. I ett långt perspektiv är digitala sociala medier ett nytt fenomen och något som vi kommer behöva utveckla förhållningssätt till. Det tar tid.

Andra som skriver intressant om det här är bland andra Fredrik WassBrit Stakston och Mattias Jansson.

Pelle Sten

Debatten tilltar om vad tekniken gör med oss

En fråga som länge diskuterats i internet- och även i kulturkretsar är vad den ständiga uppkopplingen, den ständiga åtkomsten till all information, den konstanta kommunikationen med andra människor via våra enheter, vad denna innebär för vårt sätt att tänka.

Det är nu fem år sedan Nicholas Carr publicerade sin omdiskuterade bok Is Google Making Us Stupid? om hur vårt sätt att sök information och läsa på internet påverkade vårt sätt att tänka. Sedan dess har sociala medier och smartphones fått den digitala kommunikationen att komma ännu närmare inpå oss, vi har med oss den från klockan ringer på morgonen till ända in i sänghalmen på kvällen.

Det finns forskare som pekar på hur dagens unga, 90-talisterna, mer än någon annan generation ställer högre krav på sin omgivning, sätter sig själva i centrum och värderar sin personliga framgång mer än tidigare generationer, ofta kallat Generation Me. Det är lätt att se likheter mellan denna narcissistiska självbild och de sociala medierna jakt på likes och status. 90-talisterna är också de första unga som växer upp i en värld där en egen smartphone och ett facebookkonto är något helt självklart. Jag deltar i allt fler samtal, både bland vänner och i onlinesammanhang, om hur intensivt mobilanvändande hänger ihop med koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och inlärning. Ingen enkel diskussion, men onekligen en viktig.
Jag tror att effekterna av tekniken och de sociala snabba medierna kommer bli en fråga som diskuteras allt mer under 2013. Inte minst med tanke på ungas allt sämre studieresultat ofta en effekt av koncentrationssvårigheter och minskad bokläsning.

Mikael Zackrisson