Categories
Omvärlden

Nittiotalet tog nästan död på serievärlden

1990-talet var en kreativ stenöken för den amerikanska serievärlden. Jag påminns om det när jag läser American Comic Book Chronicles: The 1990s av Jason Sacks.

American Comic Book Chronicles är en serie stora böcker utgivna av TwoMorrows Publishing som berättar seriemediets utveckling från 1950-talet och framåt. Fokuset för böckerna är vad som händer i de viktigaste serierna från i första hand Marvel och DC men också vad de andra amerikanska serieförlagen och serieskaparna som publicerar sina egna serier håller på med under tiden.

Samlarboom och gimmickar

För hela den amerikanska serievärlden är det en konstig tid. Årtiondet börjar med en enorm samlarboom och slutar med att Marvel går i konkurs och att många andra mindre förlag och tusentals seriebutiker lägger ner.

Marvel och DC lever på gimmickar. Stålmannen dör, Cyclops och Jean Grey gifter sig, Spindelmannen ersätts av en klon, Batman får sin rygg bruten.

Tre olika omslag till första numret av nya Sprider-Man-titeln utan tillägget The Amazing.
Tre olika omslag till första numret av nya Sprider-Man-titeln utan tillägget The Amazing.

Todd McFarlanes första nummer av Marvels nya Spider-Man-serie som släpptes i juni 1990 fick olika omslag och olika skyddspåsar i olika säljkanaler och alla läsare var tvungna att köpa flera exemplar av åtminstone någon version för att kunna läsa serien och kunna samla den för att kunna sälja det orörda premiärnumret dyrt i en lysande framtid. Många kommer att ångra sin investering.

I juli 1991 hade Marvel 68,38 procent av försäljningen på den amerikanska seriemarknaden, enligt American Comic Book Chronicles. DC hade bara 19,8 procent och alla andra förlag hade mindre än 12 procent att samsas om. Dark Horse, som då var det tredje största förlaget, hade 2,3 procent av marknaden.

Nu skulle Marvel börsnoteras och början på det som skulle mutera till Marvels mastodont-event på filmduken föddes med krav på årliga event och förstanummer av existerande serier som skulle locka fler läsare till seriebutikerna.

Serier har ju den konstiga grejen för sig att när tidningarna säljer för lite kan förlagen bestämma sig för att starta om berättelserna och låta numreringen av tidningen börja om på ett, eller till och med noll, och i några fall minus ett (!).

Omslagen till Rob Liefelds X-Force #1–3.
Omslagen till Rob Liefelds X-Force #1–3.

I augusti lanserade Rob Liefeld X-Force där Cable ledde ett nytt X-Men-team bestående av … håll i hatten … Boom Boom, Domino, Feral, Shatterstar, Warpath och Cannonball. Ja, du hör ju själv hur töntigt det låter. Men det här var nittiotal och testostoronstinna tonåringar kunde inte få nog av det här. Första numret sålde fyra miljoner exemplar.

Första numret av nya tidningen X-Men som släpptes senare samma år släpptes i fyra olika versioner med omslag som tillsammans bildade en stor bild. Över åtta miljoner exemplar trycktes men redan här började butiker gå i konkurs för att de hade beställt mycket mer än deras kunder var intresserade av att köpa.

Tre omslag av Wizard från de tre första åren.
Tre omslag av Wizard från de tre första åren.

Den största symbolen för den här samlar- och krämarkulturen var tidningen Wizard som hajpade kommande utgåvor av de hetaste serierna och listade värdet på publicerade serietidningar. Tidningen gavs ut av ett fristående bolag, så de var alltid oberoende ur den synvinkeln, men de levde hela tiden i symbios med de stora serieförlagen, och med tiden även film- och tv-bolagen. Första numret gavs ut i juli 1991 och i januari 2011 lades papperstidningen ner.

En av ”höjdpunkterna” i den här utvecklingen med särskilda samlarutgåvor av premiärnummer är Team Titans #1 som i september 1992 släpps i fem versioner, där första halvan av varje version presenterar en av teammedlemmarnas väg in i teamet följt av den första historien med teamet, som då alltså är likadan i varje utgåva. Jag vet vad Sverker Olofsson hade gjort med den idén.

Youngblood, Spawn och Savage Dragon var tre av de första titlarna som Image Comics gav ut.
Youngblood, Spawn och Savage Dragon var tre av de första titlarna som Image Comics gav ut.

Serievärldens superstjärnor lämnar Marvel

Efter att Marvels redaktör tvingat Todd McFarlane att censurera en ruta i Spider-Man, där Juggernaut får ett svärd inkört i ögat lämnade han bolaget. Under julhelgen 1991 skickade han och flera andra Marvel-skapare, bland andra Rob Liefeld, Jim Valentino och Erik Larsen, ut ett pressmeddelande att de hade dragit i gång Image Comics.

Grundarna kom överens om att det enda immateriella som Image Comics skulle äga var företagsloggan. Alla serier skulle tillhöra respektive kreatör.

Image Comics skulle vara skaparnas bolag.

Något som blev väldigt ironiskt senare när Neil Gaiman tvingades in i en kostsam rättsprocess mot Todd McFarlane över rättigheterna till Miracleman, som han var en av författarna bakom, och Angela, en karaktär Neil Gaiman skapat till Todd McFarlanes Spawn-serie.

I april 1992 ägde Image Comics 17,86 procent av marknaden, trots att de bara gav ut sex olika serietidningar medan Marvel och DC gav ut 93 respektive 61 serier. DC knuffades ner till tredje plats bland serieförlagen för första gången sedan 1979-talet.

Den stora stjärnan var naturligtvis Todd McFarlanes Spawn vars första nummer sålde nästan två miljoner exemplar.

På bara fyra år, från 1992 till 1996 gick Image från att vara de oberoende skaparnas himmelrike till att trasas sönder av ett inbördeskrig mellan gigantiska egon.

Flera av grundarna lämnade under åren men bolaget överlevde och när bolaget började släppa in allt fler blandade röster för att klara sig utan de ursprungliga tecknarnas serier skapades en långsiktig stabilitet.

Bäst lyckades Robert Kirkman och hans The Walking Dead, som gjorde att han erbjöds att bli delägare i bolaget han hade följt som ett fan under mitten av nittiotalet.

Missa inte dokumentären om hur Image startade och hur grundarna la ner stridsyxan på SVT Play.

Death: The High Cost of Living, Enigma och Black Orchid var tre av serierna som Vertigo Comics gav ut 1993.
Death: The High Cost of Living, Enigma och Black Orchid var tre av serierna som Vertigo Comics gav ut 1993.

Britterna tog med sig galenskapen

1993 börjar med att DC:s nya underetikett Vertigo debuterar med Neil Gaimans Death: The High Cost of Living den 12 januari och avslutas med att Mike Mignolas karaktär Hellboy gör debut i tidningen John Byrne’s Next Men (Dark Horse Comics) den 14 december. Svårt att klaga på ett sådant år.

Vertigo är i mina ögon det bästa som händer serievärlden under nittiotalet. Serier skapade för vuxna.

Precis som att all cool musik hade Parental Advisory-klistermärken var omslagen på alla Vertigo-serier märkta med Suggested for Mature Audiences.

Vertigo drömdes fram av den mångåriga DC redaktören Karen Berger under hennes mammaledighet 1991.

Bland de många, många nya serieförlag som dök upp på nittiotalet blev Vertigo ett av de mest långlivade.

Vertigo överlevde tack vare att de gjorde serier för läsarna i stället för samlarna, att de medvetet distribuerade tidningarna till andra butiker än seriebutiker, som skivaffärer, och att de gjorde serier som även kvinnor ville läsa.

I en av de första annonserna för Vertigo stod det ”From magic to madness. From Old England to New England.” Vertigo kryllade av brittiska skapare. Constantine var magin och Shade the changing man var galenskapen.

Något som jag helt missat till nu är en annan av DC:s underetiketter som de drog i gång samtidigt som Vertigo. Milestone Comics skapades av fyra afroamerikaner som saknade superhjältar de kunde relatera till. Nästan de enda färgade superhjältarna på den tiden var Black Panther, Luke Cage och Cyborg.

Jag kan verkligen rekommendera dokumentären om Milestone Comics som finns på SVT Play till den 20 september 2019.

1995 var Sandman på väg att gå i mål. Vertigos nya succéserie blev Preacher, skapad av Garth Ennis och Steve Dillon som redan hade samarbetat på Hellblazer.

Sandman var så viktig att förutom alla spinoffs de gav ut (Death: The Time of Your Life, Sandman Mystery Theatre och The Dreaming bland annat) strax efter att sista numret av Sandman-tidningen släpptes i mars 1996 valde förlaget att ge ut hela serien igen nummer för nummer.

Efter flera olika work for hire-projekt för Marvel och DC får Warren Ellis äntligen presentera sin egen skapelse Transmetropolitan. Ursprungligen publicerades serien på Helix, science fiction-etiketten DC skapade när Vertigo blev en sån dunderhit. Men redan efter 12 nummer blev Transmetropolitan en del av Vertigo.

Proppen går ur marknaden

1993 hade försäljningen av serier i USA ökat och en miljon exemplar var en normal upplaga för de största tidningarna.

En bidragande orsak var att samlarkortsmarknaden imploderade och många som höll på med det flyttade sina investeringar till serietidningar i stället.

På mindre än ett år, från februari 1993 till november samma år minskade antalet sålda tidningar från 400 miljoner exemplar till 200 miljoner.

1995 gjorde Marvel det ännu svårare när de köpte upp ett av distributionsbolagen och gav det exklusiv rätt att distribuera Marvel-serier till seriebutikerna.

Det här gjorde att butiker som tidigare fått bra rabatter eftersom de köpte så mycket från en distributör nu var tvungen att beställa från två företag och att de då inte nådde upp till rabattgränsen längre. Plus att all administration blev dubbelt så jobbig.

För första gången sedan 70-talet var ingen av de bäst säljande tidningarna i februari 1993 från vare sig DC eller Marvel. Fyra kom från Image och en från Valiant. DC:s bästa titel kom först på 24:e plats.

Eftersom Image sålde så otroligt bra blev det ett stort problem när de aldrig kunde hålla sina deadlines. Hollywood hade lockat över seriestjärnorna och leveranserna blev lidande. De nya köparna som lockats av de tuffa Image-serierna lackade ur och slutade dyka upp i seriebutikerna. och eftersom seriebutikerna hade betalat för serierna i förskott tog pengarna slut.

Den 27 december 1996 går Marvel Entertainment Group i konkurs. Marvel hade sålt allt sämre och företaget hade betalat för mycket för spelkortsbolag strax innan den marknaden imploderade. Men det pågick också en kamp om kontrollen i bolaget mellan dess vd Ron Perelman och riskkapitalisten Carl Icahn, känd för att ha tagit över stora bolag som amerikanska flygbolaget TWA med hjälp av lånade pengar och sedan stycka och sälja de värdefulla delarna av bolaget.

Ett och ett halvt år senare tar leksakstillverkarna Toy Biz över Marvel och bildar Marvel Enterprises.

De sparkade ännu mer personal och införde regler som att elen skulle stängas av på kontoret klockan 17.00.

1997 hade serievärlden nått ett nytt bottennivå. Endast fem titlar sålde mer än 120 000 exemplar per nummer. Fyra år tidigare, 1993, hade en sådan försäljning inte ens noterats på topp 100-listan.

The Authority och Planetary på Wildstorm Comics.
The Authority och Planetary på Wildstorm Comics.

Warren Ellis och Alan Moore startar 2000-talet

1999 drar Warren Ellis i gång 2000-talet på riktigt med serierna Planetary och The Authority på Jim Lees Image-underetikett Wildstorm Comics, som samma dag köptes upp av DC Comics.

Samma år får Alan Moore äntligen börja jobba med egna skapelser igen när förlaget America’s Best Comics skapades som en underetikett till Wildstorm Comics.

Det här krävde intensiva förhandlingar eftersom Alan Moore hatade DC av hela sitt hjärta och vägrade arbeta med dem. Lösningen blev att hans böcker sköttes av en redaktör på Wildstorms kontor i Kalifornien och att ingen på DC fick något att säga till om när det gällde Alan Moores titlar.

På ABC gav Alan Moore ut ett flertal retrodoftande moderna serier, som League of Extraordinary Gentlemen, Tom Strong, Promethea och Top 10. Serier som de var innan superhjältarna tog över allt. Pulp, science fiction och myter.

I dag säljer serier bättre än någonsin

Sammantaget kan man säga att serierna från de två stora förlagen lämnade mycket att önska, förutom ett fåtal guldkorn, det Image skapade blev grogrunden för att ännu fler skulle våga ge ut sina egna serier men grundarnas egna serier har förutom ett fåtal titlar ingen relevans i dag, och att det i huvudsak var ett bortkastat årtionde för Alan Moore.

Mina amerikanska favoriter från årtiondet är Sandman, Preacher, Strangers in Paradise, Hellboy, Finder, Queen & Country och Transmetropolitan.

På 2000-talet räddas serievärlden genom att nå ut till nya målgrupper, bland annat tack vare manga-vågen, att serieböcker medvetet såldes på fler ställen än bara i seriebutiker, som vanliga bokhandlar och på nätet, och tack vare reklamen från alla filmer och tv-serier baserade på serier.

2018 sålde serier bättre än någonsin.

American Comic Book Chronicles: The 1990s är en kompakt historiebok sprängfylld med spoilers för berättelser som är snart trettio år gamla. Det är ingen bok att läsa från pärm till pärm utan snarare ett år i taget.

Jag önskar att en bättre typograf hade fått uppdraget att göra ut boken. Brödtexten är för tajt satt och det är trångt mellan text och bild. Textraderna är otroligt hopdragna eller utspärrade ibland.

Vill man kan man säga att nittiotalet inte tog slut förrän 2016 när Hellboy in Hell gick i mål.

Categories
Omvärlden

Trendspaningar på ReadMe

Mellan 2014 och 2016 höll jag tre trendspaningar på konferensen ReadMe. Eftersom genomgångarna av de olika presentationerna har publicerats på olika andra bloggar tidigare samlar jag dem här.

2016

Fem trender inom botar, algoritmer och data

5. Botar överallt

Gårdagens lansering av Facebook Messenger Platform är bara det senaste exemplet på hur olika typer av botar tar plats i vår digitala vardag. Det Facebook vill är att Messenger-appen ska ersätta mycket av det vi i dag använder det öppna internet till. Att ta reda på fakta, köpa blommor och boka resor bland annat. Men det många kommer upptäcka är att de här gränssnitten inte är så smarta som man kanske kan tro. I praktiken fungerar de fortfarande som de gamla peka och klicka-spelen gjorde i början av 1990-talet. Som i det här exemplet från Day of the Tentacle. Där har utvecklarna lagt in stora dialogträd som förgrenar sig i i och för sig väldigt många men fortfarande väldigt förutbestämda riktningar. Ett annat exempel på hur botar påverkar hur vi interagerar med omvärlden är den amerikanska finanstidningen Quartz som nyligen släppte sin första nyhetsapp. I stället för en traditionell nyhetsapp som listar puffar för olika typer av nyheter har Quartz i stället byggt ett gränssnitt som är i princip identiskt med hur chatt-appar fungerar.

4. En förvriden skrattspegel

Ett annat företag som satsar stort på botar är Microsoft som nyligen presenterade sina planer för att tillhandahålla utvecklingsplattformar för att bygga botar på. De här planerna presenterades samtidigt som de släppte ut en egen bott på nätet. Boten, som heter Tay, släpptes lös på Twitter och efter en väldigt kort smekmånadsperiod inledde den en snabb och djup spiral långt ner i kvinnohat, rasism och nazism. Microsoft stängde snabbt ner botten. Det här var utan tvekan ett varumärkesmisslyckande för Microsoft, men samtidigt var det ett lyckat experiment utifrån en sanningsaspekt. Den visade upp var vi som mänsklighet befinner oss i dag. För den här botten var byggd så att den lärde sig av de som den talade med och speglade deras beteende. Och den stora lärdomen av det här experimentet är att vi måste ändra vårt beteende.

3. Det digitala minnet

När mina äldre släktingar går bort kan vi som är kvar öppna lådor och titta på deras gamla bilder som sitter i fotoalbum med korta texter bredvid. Vi kommer kunna öppna deras kalendrar och dagböcker och se var de har varit och vad de har gjort. Vi kan läsa deras brev. Ibland kommer det här vara saker vi redan kände till, ibland kommer det vara nyheter för oss. När jag någon gång i tiden går bort så är frågan vad jag kommer lämna för något digitalt arv efter mig. Även om jag har lämnat ifrån mig mina lösenord och inloggningsuppgifter innan det är dags är det frågan om någon kommer ha möjlighet att gå igenom allting. När vi pratar fotografier i form av papperskopior i album kanske det handlar om några hundra efter ett helt liv. Men i digitala bildarkiv är det inte konstigt att ha samlat tusentals bilder efter bara några år. Och så fort det är digitalt påverkas vi av den digitala entropin. Finns ens den här bildlagringssajten kvar när jag har gått bort, och har jag haft möjlighet att flytta mina bilder innan dess? En annan aspekt på det är alla tjänster vi börjar använda och sedan slutar med, av olika anledningar. Själv har jag byggt upp mitt släktträd på nätet. Jag var ganska noggrann under ett tag och även andra släktingar hjälpte till och kopplade ihop olika grenar av släkten. Men sedan tar engagemanget slut. Och nu får jag mejl från den här tjänsten med veckans händelser i släkten – födelsedagar, jubileum och annat. Så ibland får jag mejl med uppmaningar att gratulera en eller annan släkting som fyller år. Det kan vara 1 år, 45 år, inga konstigheter, eller 129 år, konstigt. För det är ju så. Om någon i min släkt skulle fylla 129 år skulle jag nog ha hört talas om det. Men så är det. I den digitala sfären kan folk leva för evigt. På gott och ont.

2. Digital hälsa

Är det så att vi mår bättre om någon annan säger till oss att vi mår bra? Om jag vore hypokondriker till exempel och känner på mig att nu, nu är det nog något allvarligt på gång, så går jag förhoppningsvis till en vårdcentral och ber dem kontrollera mig. Om då läkaren gör den kontrollen och lugnar mig och säger att, det är inga problem, du mår bra. Då känner jag mig förhoppningsvis bättre. Men kan vi använda digitala plattformar av samma anledning, för att må bättre? Att leva är en lång kedja av händelser där det lätt blir så att vi känner hur vi känner just nu, men inte riktigt minns hur det var för en vecka sedan, för en månad sedan eller förra året. Jag känner själv hur åren lätt rinner förbi och det är svårt att märka hur jag blir bättre, eller för den delen sämre, på olika saker. Och det här gäller träning och hälsa också. Något som en del köper på sig är så kallade träningsarmband som mäter hur mycket de rör sig och sedan presenterar den här informationen för användaren efter varje dag eller efter varje träningspass. Det här gör det lättare att följa en utveckling och kunna se i efterhand vad som har hänt. För de som verkligen vill mäta allt de gör har armbanden en nackdel i att de så att säga bara mäter puls och rörelse. Därför fortsätter träningsbolagen att utveckla de här teknikerna. Här ett exempel av flera på lösningar där man kan mäta bland annat muskelaktivitet genom att inkludera tekniken direkt i kläderna. Här ett exempel på en man som använder sin data för att göra sin träning roligare. Eftersom hans armband mäter var han är kan han ha som mål att försöka springa genom hela Barcelona. Så i stället för att hela tiden springa samma sträcka kan han skapa variation i sin löpning. Nästa steg är att inte bara ha teknik som passivt registrerar vad som händer, utan även kunna styra tekniken. Så Google, naturligtvis, har inlett ett samarbete med Levi’s där de håller på och tar fram ett tyg med integrerad elektronik. Här en kort film där de presenterar hur det fungerar.

1. Digital identitet

Hur mycket skiljer sig vår digitala spegelbild från vår bild av oss själva? På Instagram styr jag över allting. Vilka bilder jag postar och vilka hashtaggar jag använder och om jag har ett öppet eller ett låst konto, eller om jag har flera konton, och så vidare. Men mycket av vår digitala kulturkonsumtion erbjuder sig att spegla vilka vi är vare sig vi vill eller inte. Spotify erbjuder oss årssammanfattningar och veckotips. Och även om du tycker att du faktiskt bara lyssnar på en viss sorts musikstil, så vet säkert många med barn att deras lyssnande kan förvrida statistiken rätt mycket. När det gäller film kanske man vill se sig som en filmälskare som specialiserar sig på klassiska dramer och djupa dokumentärer men Netflix kommer in från sidan och påminner att det nog faktiskt ändå är mest actionfilmer och tv-deckare som gäller. I Amazons Kindle kan du se alla goda föresatser och böcker du tänkte läsa men som du lämnade när det dök upp något nytt mer spännande. Och i Instapaper och Pocket och andra artikel-appar kan man spara alla de där läsvärda långa artiklar som man tänker att man ska läsa sedan någon annan gång och som sedan bara ligger där i en stor hög tills man raderar dem för att slippa det dåliga samvetet. Och kärlek? Hur mycket vill vi att det ska styras av data och algoritmer? Eller vill vi vara äkta där? Men kan vi det? Som en aktuell forskningsrapport om algoritmer konstaterade nyligen, så styrs mycket av vår samhällsutveckling av algoritmer utvecklade av ingenjörer i USA. Det är helt klart ett område som kan behöva lite input från svenska bibliotekarier och lärare. (Den här trendspaningen publicerades ursprungligen här.)

2015

5 trender att hålla öronen öppna för

#5 Pratradion fortsätter att växa

Själv skrev jag en artikel om poddradio redan 2006, då det fortfarande var väldigt nytt i Sverige. Det som fanns då var ganska nischat och inspirerat av programmen i USA. Sedan kom Filip & Fredrik och skapade den första stora svenska poddradiovågen. Mycket tack vare att de helt enkelt var kända från tv. Någon som skapade sig ett eget namn var Kristoffer Triumf tack vare hans intervjupodcast Värvet, som även fick en engelskspråkig upplaga. Något man kan fundera över är varför det gick så mycket långsammare i Sverige än i USA för poddradio att bli en etablerad medieform. Förmodligen handlar det mycket om att det i USA dels redan fanns en etablerad pratradiotradition, men kanske framför allt att de helt enkelt har längre att pendla till och från jobbet. Här skulle det vara intressant att se hur mycket löpartrenden och det ökande cykelpendlandet har spelat in i etablerandet av en vana att lyssna på poddradio här i Sverige. Det senaste som händer nu är att etablerade medier inspireras direkt av specifika poddradioprogram. Då är det i första hand den amerikanska podcasten Serial som grävde i ett antal olösta mordfall och hur de har influerat både Aftonbladet att skapa grävpodden Fallet och den reklamfinansierade podden Spår som skapats av personer från bland annat P3 Dokumentär.

#4 Bilföretagen lurar er

I takt med att biltillverkarna blir allt bättre på att skapa effektiva och bränslesnåla bilar så blir motorerna samtidigt tystare och tystare. Samtidigt vill många bilköpare fortfarande ha bilar som låter mycket. Hur hantera detta? Jo. En del bilföretag löser det på, så att säga, naturlig väg och bygger in nya rör mellan motorn och kupén och leder helt enkelt in mer ljud den vägen. Andra företag installerar en helt digital lösning i bilen där de spelar upp inspelat motorljud som styrs av hur mycket föraren gasar. En av biltillverkarna som inte hymlar om detta är Renault. Det kan vi se i detta klipp där en tysk youtube-recensent demonstrerar de olika motorljuden man kan ställa in i en Renault Clio GT.

#3 Från LP till streaming

Jag är säkert inte ensam om att ha inlett mitt ljudbokslyssnande med Stjärnornas krig-kassetterna som släpptes i början av åttiotalet i Sverige. De är inte så bra som man minns dem. Parallellt med detta fanns ju bland annat Tintin på LP-skiva. Det som förenande de här var att det handlade om dramatiseringar för att få plats med berättelserna på en kassett eller en LP-skiva. När det blev billigare med kassetter såg vi också att inläsningarna av hela böcker ökade. Och som sedan släpptes på cd-skiva i stället. Båda på kassett och cd blev det väldigt omfångsrikt med många kassetter eller skivor. Först med mp3:orna kunde inläsningarna samlas på en skiva. Nu finns det flera olika sajter som jobbar med Spotify-modellen, alltså att läsarna betalar en fast månadsavgift och får tillgång till alla böcker som tjänsten har. Och då handlar det också ofta om att det är samma tjänst som tillhandahåller både e-böcker och ljudböcker. Själv föredrar jag amerikanska Scribd eftersom de har både e-böcker, ljudböcker, och ett stort utbud av serier. Tyvärr bara på engelska. Ännu.

#2 Vi börjar prata med våra saker

Så då närmar vi oss toppen. Plats 2 är att vi börjar prata med våra saker. I både telefonerna och numera klockorna från Apple finns Siri som du kan ställa både den ena och den andra frågan till. Och det finns självklart motsvarigheter hos de flesta företagen som säljer mobiltelefoner och smarta klockor. Men det vi ska titta på här är den forna köpsajten Amazon som nuförtiden även är ett hårdvaruföretag som tillverkar läsplattor och annat som ska göra det enklare för kunderna att köpa från dom. Vare sig det är fysiska produkter eller digitala. Amazon har nyligen lanserat något som de kallar för Amazon Echo. Det är helt enkelt en liten ständigt uppkopplad högtalare. Så fort du börjar prata med den så utför den olika sysslor. Av någon anledning så svarar den inte om man säger Echo till den utan i stället är den programmerad att svara på Alexa när man hälsar på den.

#1 Babelfisken är här

Där hittar vi det som generationer har längtat efter sedan Douglas Adams Liftarens guide till galaxen sändes i BBC för första gången i slutet av sjuttiotalet. Nämligen Babelfisken. Babelfisken är ju för de som mot förmodan inte har läst Liftarens guide till galaxen en varelse som bor i örongångarna och livnär sig på hjärnvågor. I ersättning översätter den alla språk som bäraren hör. Ett första steg mot att göra det här till verklighet tog vi när Microsoft släppte en betaversion av Skype Translator. Skype Translator är en version av deras vanliga videosamtalstjänst där de har byggt in en artificiell intelligens som i realtid översätter och läser upp vad den andra personer säger i samtalet. Här är ett exempel på hur det kan fungera från en organisation i USA som jobbar med att erbjuda mikrolån i Syd- och Latinamerika. (Den här trendspaningen publicerades ursprungligen här.)

2014

Fem e-bokstrender att hålla ögonen på

#5 Amazon kommer till Sverige?

De senaste åren har den svenska bokbranschen bävat inför det som de ser som det största hotet mot deras överlevnad – Amazon och då specifikt deras eventuella intåg på den svenska marknaden på riktigt. Nyligen öppnade de sitt första svenska kontor. Men i första hand är det nog inte bokbranschen som Amazon kommer ta tag i, utan det är snarare kunderna Spotify och Mojang som ska få bättre service i sitt användande av Amazon Web Services. Men nu är det bara en tidsfråga innan Amazon börjar distribuera e-böcker på svenska på den svenska marknaden, som de redan i dag gör i Tyskland. Som en del av Amazons Kindle-plattform finns Kindle Direct Publishing. Kindle Direct Publishing är en självpubliceringsplattform i en av världens största distributionskanaler och betalar 70 procent till författaren – beroende på i vilket land boken säljs och hur mycket boken kostar. Som en del i Kindle Direct Publishing öppnade Amazon tidigare i år något de kallar för Kindle Worlds. I Kindle Worlds kan vem som helst delta med fan fiction baserade på ett antal kända populärkulturella varumärken, som G.I. Joe, Veronica Mars och Gossip Girl. Det handlar mest om varumärken från tv. Huruvida detta påverkar Sverige beror ju då först och främst på om – eller kanske snarare när – Amazon aktivt börjar sälja e-böcker på svenska.

#4 Flexibla skärmar

Redan förra året presenterade Samsung otroligt tunna OLED-skärmar som man kunde böja. De har inte kommit i produktion än utan Samsung har under tiden släppt ett antal mobiltelefoner med böjda skärmar. Men det är böjda skärmar som inte är flexibla. När de här kommer i produktion öppnar det onekligen upp för otroligt behändiga e-boksläsare. Det här kan framstå som science fiction men för inte alls särskilt länge sedan var det science fiction att tänka sig att vi skulle ha tillgång till hundratusentals böcker i en telefon. Moores lag säger att de här skärmarna kommer öka i storlek och kvalitet snabbare än vi tror.

#3 Utlånen fortsätter att öka

Enligt preliminära beräkningar ökade utlånande av e-böcker från de svenska folkbiblioteken med 42 procent under 2013 i förhållande till året innan. (Uppdatering: I den slutgiltiga statistiken som släpptes den 27 maj 2014 hade utlånen av e-böcker ökat med 43 procent under 2013.) Under 2010 till exempel lånades det ut 466 000 e-böcker samtidigt som 57 000 000 fysiska böcker lånades ut. Förra året – 2013 – lånades det ut 1 500 000 e-böcker och 55 000 000 fysiska böcker. Alltså en stor ökning av e-böcker och en liten minskning av fysiska böcker. I de nya reglerna från Kulturrådet om ekonomiskt stöd till e-böcker ingår ett krav på att e-böckerna som får stöd ska gå att låna från bibliotek samtidigt som de börjar säljas i butik.

#2 Nya sätt att sälja

De senaste åren har det kommit en väldigt intressant försäljningsmodell. Det är Humble Bundle som gått i bräschen. Humble Bundle startade från början som ett sätt att sälja dataspel men har expanderat till att sälja även e-böcker och digitala serier. Försäljningen går till så att under en begränsad tid säljs ett paket med till exempel sju e-böcker. Köparna får själva välja hur mycket de vill betala och varorna levereras utan kopieringsskydd. Oftast erbjuds köparna ett antal bonusprodukter om de betalar mer än en viss summa. Till exempel ingick de svenska författarna Linus Larssons och Daniel Goldbergs bok om Minecraft i ett paket från Humble Bundle-konkurrenten StoryBundle som bara säljer e-böcker. Men för att få tillgång till Minecraft-boken var man tvungen att betala mer än 12 dollar för paketet. Då fick man 9 böcker i stället för 6.

#1 Spotify för e-böcker

Jag tycker egentligen att det är lite slarvigt att prata om ”Spotify för…” men det går inte att komma ifrån att det är en väldigt tydlig beskrivning. I Sverige lanserade Readly nyligen en prenumerationstjänst där man får tillgång till deras bibliotek av böcker för 99 kronor i månaden. I deras bokbiblioteket finns i dag några tusen titlar från ett tjugotal förlag – bland andra Bonniers, Norstedts och Natur & Kultur. I USA finns sedan förra året en motsvarighet som heter Oyster. Oyster erbjuder runt 200 000 böcker för 65 kronor i månaden. (Den här trendspaningen publicerades ursprungligen här.)
Categories
Omvärlden

Ziggy Says: Isaac Asimovs råd: Kreativitet kräver avskildhet

Det här inlägget publicerades ursprungligen på ziggysays.com.

MIT Technology Review publicerade nyligen en tidigare okänd text av science fiction-författaren Isaac Asimov. Han skrev den innan han hoppade av ett statligt utvecklingsuppdrag för att han inte ville hindras i sitt skapande på grund av att han kände till militära hemligheter.

I texten beskriver Isaac Asimov hur en statlig verksamhet skulle kunna skapa en grund för smarta människor att få nya idéer tillsammans. Hur skulle de kunna bli så kreativa som möjligt?

Den viktigaste slutsatsen han drar i sin artikel är att kreativa människor bara kan vara riktigt kreativa på egen hand. Ingen kreativ person vill visa upp alla misstag och felaktiga idéer som har lett fram till slutresultatet.

Först konstaterar Isaac Asimov att det oftast är omöjligt att spåra källan till en unik idé eftersom inte ens de som får idén själva vet varifrån den kom. Men han konstaterar att det finns åtminstone ett fall där två personer i princip samtidigt fick samma idé samtidigt. Det var när Charles Darwin och Alfred Wallace parallellt utvecklade teorin om naturligt urval. De hade både mycket gemensamt, de hade rest ut i världen och undersökt växter och djur och sett hur de skiljde sig åt på olika platser. Men ingen av dem lyckades kombinera sina olika iakttagelser förrän de läste Thomas Robert Malthus essä An Essay on the Principle of Population.

Det här menade Isaac Asimov lär oss att unika idéer kräver inte bara personer som är väldigt kunniga inom sitt område utan också att de har förmågan att göra kopplingar mellan två, eller fler, saker som ingen tidigare har kombinerat.

Hur går vi då vidare när vi har den här bakgrunden?

Isaac Asimov menade att det krävs isolering för att vara kreativ. Så han sågar rakt av tanken på kreativa spånmöten. I stället ska den tiden användas till faktamöten. Möten där max fem personer samlas för att dela med sig av den kunskap de har till de andra i gruppen så att de kan jobba vidare med att generera idéer på egen hand.

Faktamötena ska inte heller ske i ett instängt konferensrum utan det ska vara en informellt sammanhang. Kanske hemma hos någon av deltagarna eller ute på en restaurang.

Här på Ziggy har vi utan att veta om det följt en del av Isaac Asimovs råd. I början av många projekt samlas större delen av kontoret, alltså både de som ska jobba med projektet och de som jobbar i andra projekt just då, för en enkel fika vid vårt långa köksbord. På den här fikastunden presenterar en person det nya projektet och lite om de problem som vi ska försöka lösa. Sedan får alla en chans att delta med sin kunskap och berätta om erfarenheter från andra projekt eller saker man har snappat upp i andra sammanhang. Den här informationen tar sedan designern, strategen eller vem det nu är som dragit ihop fikat och använder i sitt inledande brainstormingarbete, som då sker på egen hand.

Läs hela texten hos MIT Technology Review.

Categories
Omvärlden

Ziggy Says: 3 nyhetsbrev som du faktiskt vill läsa

Det här inlägget publicerades ursprungligen på ziggysays.com.

Trender kommer och trender går. Just nu är de personliga nyhetsbreven de nya exklusiva bloggarna. Här är mina tre favoriter.

Things That Have Caught My Attention av Dan Hon

Ett typiskt nyhetsbrev från Dan Hon består av en längre (runt 5 000 tecken) diskussion om digitala uttryck, verktyg eller trender och några kortare iakttagelser. De senaste nyhetsbreven har bland annat handlat om den nya tidens digitala verktyg, Captain America-filmen som exempel på den nya digitala medvetenheten och hur Neal Stephensons klassiska bok Snow Crash funkar i jämförelse med dagens teknik. Dan Hon jobbar som interactive creative director på reklambyrån Wieden+Kennedy i Portland, USA.

Här hittar du Things That Have Caught My Attention

5 Intriguing Things av Alexis Madrigal

Båda Alexis Madrigal och Erik Stattin nedan har återuppväckt en annan trend, den gamla länkposten men nu i nyhetsbrevsformat. I Alexis fall är nyhetsbrevet väldigt mycket vad namnet antyder ”5 Intriguing Things”. Så varje dag består nyhetsbrevet av fem länkar med korta citat från respektive källa. Det kan handla om litteratur, teknik och digitala trender. De senaste nyhetsbreven har tipsat om läsning som bland annat handlat om vad som händer när man försöker dölja sin graviditet från datainsamlingsföretag, hur tv-programmet Soul Train förändrade det amerikanska samhället och historien bakom slumpmässiga kontrollgrupper i forskning. Alexis jobbar som redaktör på tidningen The Atlantic i Washington DC, USA.

Här hittar du 5 Intriguing Things

Missiverna av Erik Stattin

Varje utgåva av Missiverna, nu uppe i 30 utgåvor, innehåller 10 snabba länkar till saker som Erik har plockat upp den senaste vecka. De senaste nyhetsbreven har bland annat tipsat om manuskriptsamlingar i Timbuktu, historiska kartor som går att laddas ner gratis och det underjordiska arkivet där 600 personer hanterar amerikanska statens fysiska samling av de statligt anställdas pensionsdokument. Erik Stattin jobbar som bibliotekarie på Karolinska Institutet i Solna och är en legendar i den svenska bloggvärlden.

Här hittar du Missiverna.

Som sagt trender kommer och går. Som en del i den här lilla trenden har de till och med återskapat den gamla trenden med webbringar (om du kommer ihåg dom?).

Categories
Omvärlden

Ziggy Says: 8 granskare som avslöjar skrönorna på nätet

Det här inlägget publicerades ursprungligen på ziggysays.com.

Dagligen cirkulerar det allt från direkta bedrägeriförsök till godhjärtade felaktigheter på nätet. Det kanske är någon gammal vän som delar på Facebook eller en nyhetsbyrå som publicerar försenade 1 aprilskämt rakt ut på svenska nyhetssajter.

Metro drog nyligen igång Viralgranskaren som på ett bra sätt går igenom olika tveksamheter och försöker avgöra om det är sant eller falskt. Jag tycker helt klart att du ska följa dem på både Facebook och Twitter, men det finns bara så mycket de hinner granska. Här är några andra personer och konton jag tycker att du ska ta en titt på och följa.

Uppdatering 2014-04-10: Efter publiceringen av inlägget fick jag tips av Maria Hägglöf på Facebook om Facecrooks som enbart skriver om Facebook-relaterade bluffar och tipsar om hur man kan göra för att minska risken att ens konto blir kapat. Sedan såg jag att Poynter tipsade om två intressanta regelbundna kolumner:

Och som vanligt, låter det för bra för att vara sant är det förmodligen det.

Categories
Omvärlden

Ziggy Says: Inspireras av restaurangvärldens fun dining

Det här inlägget publicerades ursprungligen på ziggysays.com.

De senaste åren har flera restauranger startats eller renoverats för att ge en intressant upplevelse snarare än att leverera en korrekt, stram lyxupplevelse. Från fine dining till fun dining.

Fun dining har något år på nacken men börjar nu ta över Restaurangsverige. Fun dining handlar mycket om servera enkel mat men med finess i en mer personlig miljö. I Helsingborg har rosade Gastro kastat ut sin avsmakningsmeny och i stället ersatt den med ett fast antal rätter som alla kostar lika mycket. När göteborgsrestaurangen Kock&Vin med en stjärna i Michelinguiden förvandlades till Koka tidigare i år fick kökspersonalen hjälpa till med bygget. I Stockholm har Lilla Ego som drivs av två vinnare i Årets Kock hyllats den senaste tiden.

För restaurangerna handlar det mycket om att kunna erbjuda lite billigare mat tillagad med mycket billigare råvaror. Med enklare rätter och lägre priser kan de forna finrestaurangerna ta in fler kunder och större sällskap. Med begagnad inredning och enklare material är det billigare att skapa avslappnad atmosfär.

För kunderna handlar det mycket om att göra restaurangbesöket till mer av en upplevelse. Det senaste decenniets molekylär gastronomi och besök på restauranger som Noma och Oaxen har fått fler att förvänta sig något mer när de går ut och äter, men de vill inte betala de priserna regelbundet.

Jonas Holmsgård som jobbar på Stylt Trampoli, ett företag som bland annat skapar nya koncept för restauranger och hotell, säger i en intervju med SvD att ”det finns så många restauranger som håller en hög nivå. Det räcker inte att servera en bra caesarsallad eller hamburgare för att sticka ut. Den viktigaste aspekten av designkoncept är att skapa upplevelser som är lätta att berätta vidare. I stället för att man bara ska minnas den där sjötungan och försöka beskriva den”.

I samma SvD-artikel beskriver reportern hur F12-gruppen arbetar konceptuellt. Att bland annat deras tre restauranger Grill, Köttbaren och Le Rouge har helt olika inredning men att de alla genomsyras av en tydlig distinkt inredningsidé som särskiljer dem och skapar en upplevelse för restauranggästerna.

På Ziggy tycker vi att det ofta är givande att titta på andra branscher än den som just kunden verkar i.

Ett klassiskt exempel är att det kan vara nog så relevant för en myndighet att titta på och jämföra sig med e-handelsbutiker som mot andra myndighetssajter.

Det är lika viktigt för Skatteverket.se att skapa en smidig, enkel upplevelse för medborgarna, deras kunder, av att göra ärenden digitalt som det är för en klädbutik att upplevelsen av att köpa kläder är smidig. Till exempel Lindex.com som erbjuder fri frakt och retur till deras fysiska butiker.

Så vilken är den distinkta idén som ramar in besökarnas upplevelse på er sajt?

Categories
Omvärlden

Ziggy Says: Sex trender som öppnar nya affärsmöjligheter 2014

Det här inlägget publicerades ursprungligen på ziggysays.com.

Det finns gott om trendspaningar inför det nya året. Här på Ziggy har vi valt att titta lite närmare på sex trender som vi ser, för att se vilka affärsmöjligheter som det finns där.

Text: Pelle Sten och Mikael Zackrisson

1. Locka kunden med inspiration och kunskap

Content Marketing, eller innehållsmarknadsföring, handlar om att skapa intressant och relevant innehåll som konsumenter är intresserade av att ta del. Innehåll kopplat till den egna produkten. För ett företag som säljer hörlurar kan det handla om reportage eller andra unika videoinslag om musik, se till exempel Philips You need to hear this. För ett företag som säljer resor kan det handla om att skapa tidningar om resmål i stället för den traditionella katalogen, se till exempel Apollo Magazine.

Man kan också hitta helt nya sätt att skapa innehåll som är relevant för målgruppen, som ger dem något att prata om i exempelvis sociala medier. För Coop Sverige tog vi fram en unik, 3D-utskriven pepparkaksform som Coop använde för att marknadsföra en ny ekologiskt pepparkaksdeg.

Fördelarna är flera. Dels skapar du ett intressant material som kan fånga reklamtrötta målgrupper, dels kan du få en närmare och längre kontakt med kunden i förhållande till mycket traditionell reklam. En lyckad innehållsmarknadsföringskampanj skapar en närmare relation till en existerande eller en potentiell kund. I stället för att direkt sälja en produkt är det snarare så att produkten blir valbar.

En underavdelning till det här är kunskapsmarknadsföring som mer konkret bygger på att släppa loss kraften i kunskapen som ett företag sitter på internt. Helt enkelt att skapa ett utrymme för företagets interna stjärnor att dela med sig av sin kunskap utåt.

2. Lokal positionering öppnar för nya möjligheter

Inomhuspositionering genom tekniken Beacons är en av de trender som många pratar om just nu efter att Apple under förra året inledde sin stora utrullning av tekniken i sina butiker.

Beacon innebär att du placerar ut ett antal tändsticksstora radiosändare i en lokal som sedan hjälper din smartphone hålla koll på var den befinner sig. Det fungerar ungefär som en smart inomhus-GPS som klarar sig flera år på ett enkelt knapp-batteri.

Beacons bygger på den senaste Bluetooth-standarden (Bluetooth Low Energy) som till skillnad från tidigare drar märkbart mindre ström. Fördelen med lågenergibluetooth är att det redan finns stöd för den i iPhone 4S och uppåt och i alla Android-enheter som har stöd för Bluetooth 4.0 och Android OS 4.3, vilket de mest populära enheter har (sammanlagt över 200 miljoner enheter i hela världen).

Med hjälp av Beacon-tekniken kan du automatiskt presentera information om det konstverk som en besökare står framför i en utställningslokal (till exempel i form av ljudguider som strömmas vid behov direkt till besökarens telefon) eller skicka ut relevanta erbjudanden baserade på kundens köphistorik (som ICA:s rabattkuponger men helt digitalt, och dessutom precis just vid köptillfället).

Fysiska butiker tappar i dag kunder till nätbutiker. Det är vanligt att kunder går till en fysisk butik och provar en vara och sedan går hem och beställer den i en nätbutik i stället. Beacons är en teknik som kan hjälpa detaljhandeln att både förbättra upplevelsen i butik och därigenom locka kunder till butiken, men även förenkla köpprocessen.

Något annat man skulle kunna använda Beacons till är att erbjuda en app som presenterar var i butiken produkterna i konsumentens inköpslista befinner sig och sortera om listan i rätt ordning. En ännu mer utvecklad idé är att låta kunden betala för sina varor och få dem hemlevererade utan att behöva stanna till vid någon kassa.

I en annan miljö kan vi tycka att det vore intressant att erbjuda en tjänst som automatiskt slår av spisen (sänker temperaturen i elementen, släcker lampor osv) när alla lämnat bostaden.

3. Crowdsourcing skapar nya möjligheter att låta kunder och utomstående hjälpa till med innovation

Crowdfunding och crowd creation är en av de hetaste trenderna de senaste åren. De senaste två åren har det mycket handlat att personer med idéer kan hitta finansiering via sajter som Kickstarter och Funded By Me. Men nu vaknar storföretagen och börjar titta på hur de kan använda crowdsourcing för att hitta nya idéer och ta fram nya produkter.

När MTG under året som gick skapade inkubatorn MTGx betydde det att de hade insett att de inte på egen hand kunde utveckla nästa stora digitala hit. I stället betalade de för att låta flera mindre startups sitta och jobba med sina projekt för att sedan få förtur på att köpa bolagen när det började gå bra för dem. Det här är en väldigt kostsam process som inte alla företag kan hantera. Men det finns en enklare form av samarbete som kan skapa nya innovationer i de flesta företag.

I den digitala världen går det att uppgradera den klassiska förslagslådan genom att bedriva ett strukturerat utvecklingsarbete som både förbättrar den ursprungliga idén och belönar inte bara den första förslagsställaren utan alla som deltar i processen för att förbättra innovationen. Några exempel på företag som jobbar med det (eller har jobbat med det) och aktivt gör reklam för det är HeinekenKraftSpotify och Starbucks.

Vill du införa det här i ditt eget företag erbjuder till exempel IDEO sin OpenIDEO-plattform som en Software as a Service-lösning under namnet OI Engine.

Har man inte möjlighet att bygga sin egen struktur för detta finns det mellanhänder som hjälper till. Nyligen lanserades till exempel Crowding.se, en tjänst där vem som helst kan lägga ut uppdrag eller problem som man vill ha löst, och låta innovativa människor utanför organisationen komma med förslag.

4. Skapa nya digitala tjänster baserade på wearables

Wearables, uppkopplade prylar som du bär med dig och som mäter eller dokumenterar dig och din omgivning eller presenterar information, säljer än så längre hyfsat bra, men fortfarande är hajpen större än det publika genombrottet. Vi pratar om produkter som till exempel Nike Fuelband, FitBit, Jawbone UP, Google Glass och Narrative. Vi tror ändå att det finns potential i det här området. Och då framför allt att för företag som erbjuder digitala tjänster att bygga tjänster ovanpå de fysiska produkterna, flera av de här bolagen erbjuder också API:er som man kan bygga tjänster på, såsom Runkeeper och Google Glass.

Hittills har wearables i konsumentledet mest använts för att mäta hälsan hos användaren, kopplat till motion. Jawbone UP är en av flera produkter som konsumenten har runt sin handled för att mäta hur du äter, sover och rör på dig och även om det finns en hel del intelligens inbyggd i UP:s egna digitala tjänst har de också byggt en plattform där vem som helst kan skapa digitala produkter baserade på användarens data. If this then that är en av flera plattformar som byggt ut sitt erbjudande med hjälp av UP. Till exempel går det att automatiskt styra så att lamporna tänds när man vaknar eller att saker man gör i andra appar, som att fotografera maträtter man äter importeras i UP-plattformen.

Detta är ett område som inte bara behöver handla om träning och hälsa. Här kan vi se att detaljhandelns lojalitetsprogram sitter på stora datamängder om kunderna och stora möjligheter att erbjuda kunderna insikt om sitt eget beteende.

Hur kan du hjälpa dina kunder att bättre förstå sitt liv och förändra sitt beteende?

5. Hjälp läsarna hitta engagerande innehåll för just dem

Det blir allt tydligare att det inte längre är de stora mediesajterna som sätter agendan i de flesta människors liv. Startsidan för allt fler är i stället någon form av social inbox, som flödet på Facebook, Instagram eller Twitter.

Under året som gick satsade också flera stora tidningar på att lyfta fram hur läsarna delar deras material i sociala medier. Vi fick också en helt separat tjänst för att visa det som delas mest i Sverige, Socialanyheter.se.

Samtidigt har stora internationella spelare tagit steg för att skapa nya förstasidor i användarnas liv. Flipboard är kanske den mest kända, som jobbat med att låta användarna skapa egna magasin.

Nu ryktas det också att Facebook kommer att lansera en egen funktion för att skapa någon form av tidningar baserat på innehåll som delas på Facebook.

Vi tror de tekniska verktygen som bygger på hur material delas och sprids i sociala medier, både globalt, lokalt och i våra närmaste bekantskapskretsar, kommer att bli ännu bättre framöver. Här finns stora möjligheter att skapa hela nya medietjänster, mer eller mindre individanpassade.

6. Virtuella valutor kan bli vägen runt de traditionella kortbolagen

Ingen har väl missat hajpen kring den virtuella valutan bitcoin under hösten. Vi tror intresset för bitcoin och andra typer av virtuella valutor kommer hålla i sig. Att valutan är virtuell innebär att det inte finns någon centralbank som styr valutan och därmed inte heller att det finns ens i teorin någon form av garanti för valutans värde. Det är inte heller någon som vet vem skaparen av valutan är, som gömmer sig bakom aliaset Satoshi Nakamoto. I korthet bygger bitcoin-valutan på att det finns en begränsad mängd bitcoins, som man skapar genom att låta datorer göra avancerade matematiska uträkningar som blir allt mer avancerade ju fler bitcoins som redan skapats.

Flera e-handlare har redan infört stöd för att betala med bitcoin. Men det finns naturligtvis stora problem att lösa fortfarande. Dels rena säkerhetsfrågor så att inte fler bitcoin-tjänster råkar ut för miljonstölder och dels rena imagefrågor som att valutan fortfarande av många betraktas som något som i huvudsak används vid försäljning av olagliga varor.

Men det stora fördelen för handlare som vi kan se är att bitcoin i praktiken saknar transaktionskostnader. Det finns flera andra bolag, som Square och iZettle, som försöker göra betalningar enklare för företag. Men något som inget av dem ännu har lyckats lösa är kortbolagens avgifter på alla transaktioner. Om en e-handelsbutik har marginaler på 5 procent och kortavgifterna ligger på 2,5 procent så förstår man att virtuella valutor lockar. Kanske är det här som bitcoin (och andra virtuella valutor) har en chans att bli något mer än en högst volatil investeringsform för geeks.

Text: Pelle Sten & Mikael Zackrisson