Categories
Framtider

Om att spå framtiden – ”En anmärkningsvärd omfattning misslyckanden”

1974 tog den kanadensiska professorn Vaclav Smil fram ett framtidsscenario om i första hand energimarknaden för tidningen The Futurist tillsammans med 40 andra experter. Hur gick det?

  • 1980 skulle vi få fram naturgas, olja och jordvärme med hjälp av atombomber. Knappast.
  • 1980 skulle utflyttningen från storstäderna ske när skatten höjdes i städerna men sänktes på landet. Nej.
  • 1983 skulle kärnkraften vara helt säker. Inte direkt.
  • 1985 skulle de mer effektiva bridreaktorerna sitt genombrott. I dag finns ett fåtal kvar i aktivt bruk.
  • 1985 skulle bilar som drivs av batterier, bränsleceller eller ånga få sitt stora genombrott. Jag skulle säga att elbilar fick sitt stora genombrott på 2010-talet snarare.
  • 2000 skulle vi kunna använda vätebombstekniken för att genom kontrollerad kärnsammanslagning skapa energi. Inte än.

Vaclav Smil är den förste att erkänna att den här formen av detaljerade framtidsspaningar inte är värda särskilt mycket.

År 2000 skrev han själv en analys för vetenskapsförlaget Elsevier att ”undersökningar av långsiktiga energiprognoser visar en anmärkningsvärd omfattning av individuella och kollektiva misslyckanden med att förutsäga den faktiska utvecklingen”. Han konstaterar att ”dessa erfarenheter visar att vi bör överge detaljerade kvantitativa punktprognoser till förmån för beslutsanalys eller beredskapsplanering under en rad alternativa (utforskande såväl som normativa) scenarier.”

Hans avslutning om framtidsspekulationer är väl värd att läsa.

”Vi har flera förlägenheter och misslyckanden framför oss. Det kommer inte att vara slut på naiva, och (inte bara) i efterhand otroligt kortsiktiga eller riktigt löjliga, förutsägelser. Omvänt kommer vi bli chockade upprepade gånger av helt oväntade händelser. Extrema framtider är lätta att skissera – och så småningom kan någon av dem komma att inträffa. Vad som är oerhört svårare att förutse är de mer troliga verkligheterna som uppstår ur en blandning av väl förstådda och nästan oundvikliga kontinuiteter å ena sidan och av häpnadsväckande diskontinuiteter och överraskningar å andra sidan.”

Fram till och med slutet av maj 2020 går det att läsa Aftonbladets rapportering om spådomen från den 25 maj 1974 i Kungliga Bibliotekets tidningsarkiv oavsett var du befinner dig. Efter det kan du ta del av materialet på flera olika bibliotek i Sverige.