Categories
Framtider

Vad kommer hända efter karantänen?

Coronakrisen har förändrat hela samhället. Och även när den värsta krisen är över och vi kan komma ut efter karantänen på riktigt kommer världen ändras i stort och smått.

Det finns många andra [Vox] [Inverse] [The Atlantic] som är mycket bättre på att spekulera i vad som kommer att ske i framtiden. Och som jag har skrivit om på sistone [1] [2], detaljerade framtidsspaningar är ofta värdelösa, men de är i alla fall roliga att skriva.

Som vanligt är det här skrivet utifrån något slags snävt stockholmsperspektiv.

Fjorton saker jag tror kommer att hända:

  • Fler cyklar till jobbet. Det går snabbare än att promenera och är säkrare än att åka kollektivt. Efterfrågan på elcyklar har gått upp. Även elmopeder säljer bra. Många städer i världen förbereder utbyggda cykelleder. [Milano, Paris, Budapest] [Helsingborg]
  • De som har bil använder den mer. Bästa sättet att isolera sig när man ska från punkt a till c via b. [Även om städer som Paris gör allt för att stoppa den utvecklingen.]
  • Fler familjer kommer att se till att deras äldre släktingar har möjlighet att delta i videosamtal så att de kan fortsätta ses även om en akut karantän införs igen. [Så här gör de i Simrishamn.]
  • Anpassade boendeformer där man kan bo kvar en längre tid av sitt liv borde bli ännu mer attraktiva än äldreboenden.
  • Biljettpriserna hos de överlevande flyg- och tågbolagen kommer i alla fall inledningsvis att höjas och det blir vanligare med avskiljare av olika slag, genom mer utrymme i första klass eller glasskärmar i andra klass.
  • Alla butiker blir även e-butiker med någon form av leverans eller hemkörning. En del finns enbart kvar som distanshandelsbolag.
  • För en del företag är coronakrisen en möjlighet att skapa en ny plan för framtiden. Som när Volvo Cars varslar tusentals anställda och säger att de ska satsa hårdare på elbilar och självkörande bilar i framtiden.
  • Konsulttjänster blir mindre eftertraktade och fasta anställningar känns tryggare.
  • Färre möten på jobbet. Vi klarar oss utan dem.
  • Det helt öppna kontorslandskapet ersätts av ett mer slutet. Antingen med större avstånd och markerade zoner eller helt enkelt genom avskiljare av plexiglas eller liknande.
  • Folk som kan fortsätter jobba hemifrån i större utsträckning än tidigare. En eller flera dagar i veckan. Acceptansen ökar från företagen som ser att de vågar lita på sina anställda och de anställda ser att de får lika mycket eller mer gjort hemifrån.
  • Företag som beställer digitala projekt blir noggrannare med att projektet ska löna sig direkt. Fler uppdragsgivare beställer konverteringsanalyser för att ta fram databaserade hypoteser som ökar chansen att man lägger pengarna på rätt saker.
  • Företag som hyr in konsulter kommer att vilja betala i någon form av vinstdelning i stället för en timpeng. (Tack till Martin Palacios för den här!)
  • Den här är jag mer osäker på, men kommer det att bli mer attraktivt att jobba nära hemmet snarare än att jobba i centrum av storstäder, även om innerstadsjobbet är bättre betalt?

Fyra saker jag hoppas kommer att hända

  • Det blir vanligare med dörrar som öppnas utan att man rör dem. Antingen genom traditionella celler som bryts när man närmar sig eller att de öppnas automatiskt när man blippar upp dem (om de har en blipp) eller kompletteras med öppningsknappar som man trycker på med foten för att öppna dörren automatiskt. Inför åtminstone de här mekaniska fotöppnarna.
  • Det sociala stigmat kring att bära munskydd försvinner i Sverige.
  • Kollektivtrafiken byggs ut. Införandet av självkörande tåg i Stockholms tunnelbana accelererar. Fler bussar och tåg, mindre trängsel.
  • Att personalen i sjukvård, äldreomsorg och alla andra som jobbar med riskgrupper får kraftigt höjda löner och bättre arbetsförhållanden.
Categories
Framtider

Om att spå framtiden – ”En anmärkningsvärd omfattning misslyckanden”

1974 tog den kanadensiska professorn Vaclav Smil fram ett framtidsscenario om i första hand energimarknaden för tidningen The Futurist tillsammans med 40 andra experter. Hur gick det?

  • 1980 skulle vi få fram naturgas, olja och jordvärme med hjälp av atombomber. Knappast.
  • 1980 skulle utflyttningen från storstäderna ske när skatten höjdes i städerna men sänktes på landet. Nej.
  • 1983 skulle kärnkraften vara helt säker. Inte direkt.
  • 1985 skulle de mer effektiva bridreaktorerna sitt genombrott. I dag finns ett fåtal kvar i aktivt bruk.
  • 1985 skulle bilar som drivs av batterier, bränsleceller eller ånga få sitt stora genombrott. Jag skulle säga att elbilar fick sitt stora genombrott på 2010-talet snarare.
  • 2000 skulle vi kunna använda vätebombstekniken för att genom kontrollerad kärnsammanslagning skapa energi. Inte än.

Vaclav Smil är den förste att erkänna att den här formen av detaljerade framtidsspaningar inte är värda särskilt mycket.

År 2000 skrev han själv en analys för vetenskapsförlaget Elsevier att ”undersökningar av långsiktiga energiprognoser visar en anmärkningsvärd omfattning av individuella och kollektiva misslyckanden med att förutsäga den faktiska utvecklingen”. Han konstaterar att ”dessa erfarenheter visar att vi bör överge detaljerade kvantitativa punktprognoser till förmån för beslutsanalys eller beredskapsplanering under en rad alternativa (utforskande såväl som normativa) scenarier.”

Hans avslutning om framtidsspekulationer är väl värd att läsa.

”Vi har flera förlägenheter och misslyckanden framför oss. Det kommer inte att vara slut på naiva, och (inte bara) i efterhand otroligt kortsiktiga eller riktigt löjliga, förutsägelser. Omvänt kommer vi bli chockade upprepade gånger av helt oväntade händelser. Extrema framtider är lätta att skissera – och så småningom kan någon av dem komma att inträffa. Vad som är oerhört svårare att förutse är de mer troliga verkligheterna som uppstår ur en blandning av väl förstådda och nästan oundvikliga kontinuiteter å ena sidan och av häpnadsväckande diskontinuiteter och överraskningar å andra sidan.”

Fram till och med slutet av maj 2020 går det att läsa Aftonbladets rapportering om spådomen från den 25 maj 1974 i Kungliga Bibliotekets tidningsarkiv oavsett var du befinner dig. Efter det kan du ta del av materialet på flera olika bibliotek i Sverige.

Categories
Framtider Stadsplanering

Så gick det för Stockholm i framtiden år 2020

1986 presenterade Stockholms regionplankontor rapporten ”Skiss-85”. Förutom att vara en otroligt blodfattig titel var det en rapport över hur Stockholms län skulle utvecklas fram till 2020. Hur rätt fick de?

Bland spådomarna i rapporten fanns:

  • Kunskapshantering (utbildning, forskning, kultur, massmedia) blir en allt mer dominerande sysselsättning, samtidigt som sysselsättningen inom industrin minskar.
  • Storstockholm kommer ha 2 miljoner invånare.
  • Det vanligaste hushållet är ett ensamhushåll.
  • Hushållen utan barn blir fler.
  • De äldre blir fler och de yngre färre.
  • De rika kommunerna norr om Stockholm blir rikare och de fattiga kommunerna söder om Stockholm blir fattigare.
  • Biltrafiken ökar 38 procent.

Därför trodde rapportskrivarna att följande borde ske:

  • Kungshattsleden över Lovön och Mälaröarna kommer byggas.
  • Arlanda får en fjärde landningsbana.
  • Ett stor kolkraftverk byggs i Värtan.
  • Det byggs en flygplats för inrikesresor i Tullinge.
  • Huddinge får flera nya universitetsfakulteter.
  • Södertälje får ett stort transportcentrum för långtradare.
  • Flemingsberg får en fjärrtågsstation.
  • Nya tunnelbanestationer byggs i Hansta, Barkarby, Bromma, Skarpnäck, Flemingsberg och Tullinge.
  • Innerstaden förtätas med fler bostäder, bland annat i slakthusområdet, Hammarby och gasverksområdet.
  • I Sundbyberg bebyggs Kymlinge och i Solna byggs nya bostadsområden på Ulriksdalsfältet och i Frösunda.

Facit:

  • Storstockholm har 2 377 081 invånare. Men då har Norrtälje kommun, Nykvarns kommun, Nynäshamns kommun och Södertälje kommun tillkommit i begreppet Storstockholm.
  • En hög andel jobb i regionen finns inom branscherna handel, transport, hotell och restaurang, information och kommunikation, finansiell verksamhet och företagstjänster samt personliga och kulturella tjänster.
  • Jämfört med riket är andelen ensamhushåll mindre i Stockholms län än i resten av landet.
  • Den vanligaste hushållet, både i Stockholm och landet, är sammanboende med barn under 25 år.
  • Befolkningspyramiden i Stockholms län ser fortfarande mer ut som en julgran i Stockholms län till skillnad från till exempel Japan där den mer ser ut som en uppochnedvänd pyramid.
  • Kungshattsleden ingår i Förbifart Stockholm men går nu som en tunnel under Lovön.
  • 2002 invigdes Arlandas tredje landningsbana.
  • Kolkraftverket i Värtan invigdes 1989 och stängdes 2020. Det nya kraftvärmeverket produceras i stället värme och el av biobränsle.
  • Tullinge flygplats stängdes 2004. De civila flygningarna skedde genom Botkyrka Flygklubb.
  • Södertörns högskola invigdes 1996 i Flemingsberg i Huddinge kommun. (Tidigare stod här att Flemingsberg fick högskolan i stället för Huddinge. Men Flemingsberg är ju en del av Huddinge kommun, vilket jag borde veta eftersom jag har bott där. Tack Kristina!)
  • De största vägterminalerna där gods lastas om till lastbil i Stockholmsregionen finns i Arlanda och Årsta.
  • Flemingsbergs station öppnade 1987.
  • Skarpnäcks tunnelbanestation invigdes 1994. Hansta blev ett naturreservat 1999 och fick ingen tunnelbanestation. Barkarby planeras få en tunnelbanestation tidigast 2024.
  • Innerstaden har förtätats bland annat i Hammarby sjöstad och gasverksområdet som nu kallas Norra Djurgårdsstaden. I Slakthusområdet har processen mot att göra om området till ett bostadsområde påbörjats.
  • Frösunda började bebyggas på 1990-talet. Översiktsplanen för bebyggandet av Ulriksdalsfältet antogs av Solnas kommunfullmäktige 2004. Naturreservatet i Kymlinge utökades 2014 och inga bostäder kommer byggas där.

Fram till och med slutet av maj 2020 går det att läsa Svenska Dagbladets rapportering om rapporten från den 10 februari 1986 i Kungliga Bibliotekets tidningsarkiv oavsett var du befinner dig. Efter det kan du ta del av materialet på flera olika bibliotek i Sverige.

Läs mer om Region Stockholms regionplanering i pdf-dokumentet Regionplanering 1958–2001 – Planer och utfall.