Det här inlägget publicerades ursprungligen på ziggysays.com.
Det finns gott om trendspaningar inför det nya året. Här på Ziggy har vi valt att titta lite närmare på sex trender som vi ser, för att se vilka affärsmöjligheter som det finns där.
Text: Pelle Sten och Mikael Zackrisson
1. Locka kunden med inspiration och kunskap
Content Marketing, eller innehållsmarknadsföring, handlar om att skapa intressant och relevant innehåll som konsumenter är intresserade av att ta del. Innehåll kopplat till den egna produkten. För ett företag som säljer hörlurar kan det handla om reportage eller andra unika videoinslag om musik, se till exempel Philips You need to hear this. För ett företag som säljer resor kan det handla om att skapa tidningar om resmål i stället för den traditionella katalogen, se till exempel Apollo Magazine.
Man kan också hitta helt nya sätt att skapa innehåll som är relevant för målgruppen, som ger dem något att prata om i exempelvis sociala medier. För Coop Sverige tog vi fram en unik, 3D-utskriven pepparkaksform som Coop använde för att marknadsföra en ny ekologiskt pepparkaksdeg.
Fördelarna är flera. Dels skapar du ett intressant material som kan fånga reklamtrötta målgrupper, dels kan du få en närmare och längre kontakt med kunden i förhållande till mycket traditionell reklam. En lyckad innehållsmarknadsföringskampanj skapar en närmare relation till en existerande eller en potentiell kund. I stället för att direkt sälja en produkt är det snarare så att produkten blir valbar.
En underavdelning till det här är kunskapsmarknadsföring som mer konkret bygger på att släppa loss kraften i kunskapen som ett företag sitter på internt. Helt enkelt att skapa ett utrymme för företagets interna stjärnor att dela med sig av sin kunskap utåt.
2. Lokal positionering öppnar för nya möjligheter
Inomhuspositionering genom tekniken Beacons är en av de trender som många pratar om just nu efter att Apple under förra året inledde sin stora utrullning av tekniken i sina butiker.
Beacon innebär att du placerar ut ett antal tändsticksstora radiosändare i en lokal som sedan hjälper din smartphone hålla koll på var den befinner sig. Det fungerar ungefär som en smart inomhus-GPS som klarar sig flera år på ett enkelt knapp-batteri.
Beacons bygger på den senaste Bluetooth-standarden (Bluetooth Low Energy) som till skillnad från tidigare drar märkbart mindre ström. Fördelen med lågenergibluetooth är att det redan finns stöd för den i iPhone 4S och uppåt och i alla Android-enheter som har stöd för Bluetooth 4.0 och Android OS 4.3, vilket de mest populära enheter har (sammanlagt över 200 miljoner enheter i hela världen).
Med hjälp av Beacon-tekniken kan du automatiskt presentera information om det konstverk som en besökare står framför i en utställningslokal (till exempel i form av ljudguider som strömmas vid behov direkt till besökarens telefon) eller skicka ut relevanta erbjudanden baserade på kundens köphistorik (som ICA:s rabattkuponger men helt digitalt, och dessutom precis just vid köptillfället).
Fysiska butiker tappar i dag kunder till nätbutiker. Det är vanligt att kunder går till en fysisk butik och provar en vara och sedan går hem och beställer den i en nätbutik i stället. Beacons är en teknik som kan hjälpa detaljhandeln att både förbättra upplevelsen i butik och därigenom locka kunder till butiken, men även förenkla köpprocessen.
Något annat man skulle kunna använda Beacons till är att erbjuda en app som presenterar var i butiken produkterna i konsumentens inköpslista befinner sig och sortera om listan i rätt ordning. En ännu mer utvecklad idé är att låta kunden betala för sina varor och få dem hemlevererade utan att behöva stanna till vid någon kassa.
I en annan miljö kan vi tycka att det vore intressant att erbjuda en tjänst som automatiskt slår av spisen (sänker temperaturen i elementen, släcker lampor osv) när alla lämnat bostaden.
3. Crowdsourcing skapar nya möjligheter att låta kunder och utomstående hjälpa till med innovation
Crowdfunding och crowd creation är en av de hetaste trenderna de senaste åren. De senaste två åren har det mycket handlat att personer med idéer kan hitta finansiering via sajter som Kickstarter och Funded By Me. Men nu vaknar storföretagen och börjar titta på hur de kan använda crowdsourcing för att hitta nya idéer och ta fram nya produkter.
När MTG under året som gick skapade inkubatorn MTGx betydde det att de hade insett att de inte på egen hand kunde utveckla nästa stora digitala hit. I stället betalade de för att låta flera mindre startups sitta och jobba med sina projekt för att sedan få förtur på att köpa bolagen när det började gå bra för dem. Det här är en väldigt kostsam process som inte alla företag kan hantera. Men det finns en enklare form av samarbete som kan skapa nya innovationer i de flesta företag.
I den digitala världen går det att uppgradera den klassiska förslagslådan genom att bedriva ett strukturerat utvecklingsarbete som både förbättrar den ursprungliga idén och belönar inte bara den första förslagsställaren utan alla som deltar i processen för att förbättra innovationen. Några exempel på företag som jobbar med det (eller har jobbat med det) och aktivt gör reklam för det är Heineken, Kraft, Spotify och Starbucks.
Vill du införa det här i ditt eget företag erbjuder till exempel IDEO sin OpenIDEO-plattform som en Software as a Service-lösning under namnet OI Engine.
Har man inte möjlighet att bygga sin egen struktur för detta finns det mellanhänder som hjälper till. Nyligen lanserades till exempel Crowding.se, en tjänst där vem som helst kan lägga ut uppdrag eller problem som man vill ha löst, och låta innovativa människor utanför organisationen komma med förslag.
4. Skapa nya digitala tjänster baserade på wearables
Wearables, uppkopplade prylar som du bär med dig och som mäter eller dokumenterar dig och din omgivning eller presenterar information, säljer än så längre hyfsat bra, men fortfarande är hajpen större än det publika genombrottet. Vi pratar om produkter som till exempel Nike Fuelband, FitBit, Jawbone UP, Google Glass och Narrative. Vi tror ändå att det finns potential i det här området. Och då framför allt att för företag som erbjuder digitala tjänster att bygga tjänster ovanpå de fysiska produkterna, flera av de här bolagen erbjuder också API:er som man kan bygga tjänster på, såsom Runkeeper och Google Glass.
Hittills har wearables i konsumentledet mest använts för att mäta hälsan hos användaren, kopplat till motion. Jawbone UP är en av flera produkter som konsumenten har runt sin handled för att mäta hur du äter, sover och rör på dig och även om det finns en hel del intelligens inbyggd i UP:s egna digitala tjänst har de också byggt en plattform där vem som helst kan skapa digitala produkter baserade på användarens data. If this then that är en av flera plattformar som byggt ut sitt erbjudande med hjälp av UP. Till exempel går det att automatiskt styra så att lamporna tänds när man vaknar eller att saker man gör i andra appar, som att fotografera maträtter man äter importeras i UP-plattformen.
Detta är ett område som inte bara behöver handla om träning och hälsa. Här kan vi se att detaljhandelns lojalitetsprogram sitter på stora datamängder om kunderna och stora möjligheter att erbjuda kunderna insikt om sitt eget beteende.
Hur kan du hjälpa dina kunder att bättre förstå sitt liv och förändra sitt beteende?
5. Hjälp läsarna hitta engagerande innehåll för just dem
Det blir allt tydligare att det inte längre är de stora mediesajterna som sätter agendan i de flesta människors liv. Startsidan för allt fler är i stället någon form av social inbox, som flödet på Facebook, Instagram eller Twitter.
Under året som gick satsade också flera stora tidningar på att lyfta fram hur läsarna delar deras material i sociala medier. Vi fick också en helt separat tjänst för att visa det som delas mest i Sverige, Socialanyheter.se.
Samtidigt har stora internationella spelare tagit steg för att skapa nya förstasidor i användarnas liv. Flipboard är kanske den mest kända, som jobbat med att låta användarna skapa egna magasin.
Nu ryktas det också att Facebook kommer att lansera en egen funktion för att skapa någon form av tidningar baserat på innehåll som delas på Facebook.
Vi tror de tekniska verktygen som bygger på hur material delas och sprids i sociala medier, både globalt, lokalt och i våra närmaste bekantskapskretsar, kommer att bli ännu bättre framöver. Här finns stora möjligheter att skapa hela nya medietjänster, mer eller mindre individanpassade.
6. Virtuella valutor kan bli vägen runt de traditionella kortbolagen
Ingen har väl missat hajpen kring den virtuella valutan bitcoin under hösten. Vi tror intresset för bitcoin och andra typer av virtuella valutor kommer hålla i sig. Att valutan är virtuell innebär att det inte finns någon centralbank som styr valutan och därmed inte heller att det finns ens i teorin någon form av garanti för valutans värde. Det är inte heller någon som vet vem skaparen av valutan är, som gömmer sig bakom aliaset Satoshi Nakamoto. I korthet bygger bitcoin-valutan på att det finns en begränsad mängd bitcoins, som man skapar genom att låta datorer göra avancerade matematiska uträkningar som blir allt mer avancerade ju fler bitcoins som redan skapats.
Flera e-handlare har redan infört stöd för att betala med bitcoin. Men det finns naturligtvis stora problem att lösa fortfarande. Dels rena säkerhetsfrågor så att inte fler bitcoin-tjänster råkar ut för miljonstölder och dels rena imagefrågor som att valutan fortfarande av många betraktas som något som i huvudsak används vid försäljning av olagliga varor.
Men det stora fördelen för handlare som vi kan se är att bitcoin i praktiken saknar transaktionskostnader. Det finns flera andra bolag, som Square och iZettle, som försöker göra betalningar enklare för företag. Men något som inget av dem ännu har lyckats lösa är kortbolagens avgifter på alla transaktioner. Om en e-handelsbutik har marginaler på 5 procent och kortavgifterna ligger på 2,5 procent så förstår man att virtuella valutor lockar. Kanske är det här som bitcoin (och andra virtuella valutor) har en chans att bli något mer än en högst volatil investeringsform för geeks.
Text: Pelle Sten & Mikael Zackrisson