Kometen och dess musik

I samband med att Philae landade på Comet 67P/Churyumov-Gerasimenko tidigare i år noterade forskarna att kometen gav ifrån sig en slags melodi.

Det var frekvenser i magnetfältet runt kometen som konverterades till forskarna konverterade till ljud som det mänskliga örat kan höra.

”The comet seems to be emitting a ‘song’ in the form of oscillations in the magnetic field in the comet’s environment. It is being sung at 40-50 millihertz, far below human hearing, which typically picks up sound between 20 Hz and 20 kHz. To make the music audible to the human ear, the frequencies have been increased in this recording.”

Den här melodin postade ESASoundcloud.

Eftersom ljudklippet postades med en Creative Commons-licens kunde andra ladda ner ljudet och skapa ny musik baserad på det. Och det gjorde de.

Här är några av mina favoriter.

Ziggy Says: Isaac Asimovs råd: Kreativitet kräver avskildhet

Det här inlägget publicerades ursprungligen på ziggysays.com.

MIT Technology Review publicerade nyligen en tidigare okänd text av science fiction-författaren Isaac Asimov. Han skrev den innan han hoppade av ett statligt utvecklingsuppdrag för att han inte ville hindras i sitt skapande på grund av att han kände till militära hemligheter.

I texten beskriver Isaac Asimov hur en statlig verksamhet skulle kunna skapa en grund för smarta människor att få nya idéer tillsammans. Hur skulle de kunna bli så kreativa som möjligt?

Den viktigaste slutsatsen han drar i sin artikel är att kreativa människor bara kan vara riktigt kreativa på egen hand. Ingen kreativ person vill visa upp alla misstag och felaktiga idéer som har lett fram till slutresultatet.

Först konstaterar Isaac Asimov att det oftast är omöjligt att spåra källan till en unik idé eftersom inte ens de som får idén själva vet varifrån den kom. Men han konstaterar att det finns åtminstone ett fall där två personer i princip samtidigt fick samma idé samtidigt. Det var när Charles Darwin och Alfred Wallace parallellt utvecklade teorin om naturligt urval. De hade både mycket gemensamt, de hade rest ut i världen och undersökt växter och djur och sett hur de skiljde sig åt på olika platser. Men ingen av dem lyckades kombinera sina olika iakttagelser förrän de läste Thomas Robert Malthus essä An Essay on the Principle of Population.

Det här menade Isaac Asimov lär oss att unika idéer kräver inte bara personer som är väldigt kunniga inom sitt område utan också att de har förmågan att göra kopplingar mellan två, eller fler, saker som ingen tidigare har kombinerat.

Hur går vi då vidare när vi har den här bakgrunden?

Isaac Asimov menade att det krävs isolering för att vara kreativ. Så han sågar rakt av tanken på kreativa spånmöten. I stället ska den tiden användas till faktamöten. Möten där max fem personer samlas för att dela med sig av den kunskap de har till de andra i gruppen så att de kan jobba vidare med att generera idéer på egen hand.

Faktamötena ska inte heller ske i ett instängt konferensrum utan det ska vara en informellt sammanhang. Kanske hemma hos någon av deltagarna eller ute på en restaurang.

Här på Ziggy har vi utan att veta om det följt en del av Isaac Asimovs råd. I början av många projekt samlas större delen av kontoret, alltså både de som ska jobba med projektet och de som jobbar i andra projekt just då, för en enkel fika vid vårt långa köksbord. På den här fikastunden presenterar en person det nya projektet och lite om de problem som vi ska försöka lösa. Sedan får alla en chans att delta med sin kunskap och berätta om erfarenheter från andra projekt eller saker man har snappat upp i andra sammanhang. Den här informationen tar sedan designern, strategen eller vem det nu är som dragit ihop fikat och använder i sitt inledande brainstormingarbete, som då sker på egen hand.

Läs hela texten hos MIT Technology Review.

Lägg till resan i kalendern

Med tanke på att Google både har en karttjänst med utmärkta vägbeskrivningar för kollektivtrafik och en kalendertjänst, är det inte märkligt att det inte går att spara de olika delarna i en resa som en eller flera kalenderhändelser? Det känns som att det vore en självklarhet.

Vägbeskrivning i Google Maps

 

Flyger

Google må göra mycket dumt, som att köpa företag som tillverkar militära drönare och fortsätta leverera dem, men Google Maps gör att jag förlåter dem för det mesta.

Det finns nog inget som är närmare att flyga över landskapet än att använda vägbeskrivningar i Google Maps på en iPad och se landskapet flyta förbi nedanför på skärmen.

Google Maps

 

Google Maps

 

Google Maps

 

Google Maps

 

Google Maps

 

 

Ziggy Says: Tre fascinerande experiment med digital skönlitteratur

Det här inlägget publicerades ursprungligen på ziggysays.com.

Nästa vecka ska jag delta på konferensen ReadMe Lund och prata om aktuella e-bokstrender (Hoppas vi ses där!). Inför konferensen ska vi i dag titta på tre fascinerande experiment att skapa nya sätt att publicera skönlitteratur.

2010 drog författaren Neal Stephenson igång projektet ”The Mongoliad”. Tillsammans med flera andra författare hade han en idé om att skapa en sammanhållen berättelse om en alternativ medeltid. Berättelsen publicerades regelbundet i kapitelformat på en sajt där läsarna betalade en prenumerationsavgift för att inte bara läsa historien utan även ta del av en wiki men framför allt för att delta i ett forum där kommande kapitel diskuterades. Det gick även att läsa berättelsen i mobilappar. Den ursprungliga berättelsen har nu publicerats i tryckt form men det fortsätter publiceras noveller skrivna av fans via Kindle Worldsoch den övergripande fiktiva världen ”The Foreworld Saga” som ”The Mongoliad” ingår i använder just nu serietidningar för att berätta nya historier.

Neal Stephenson gick vidare och försökte skapa världshistoriens mest autentiska svärdspel. Det Kickstarter-finansierade projektet har dock tyvärr gått i stå.

Två år innan ”The Mongoliad” gjorde bokförlaget Penguin Books ett mycket snyggt experiment med ”We Tell Stories”. På ”We Tell Stories” publicerade Penguin sex berättelser baserade på klassiska Penguin-böcker av sex författare (Charles Cumming, Toby Litt, Kevin Brooks, Nicci French, Matt Mason och Mohsin Hamid). Varje berättelse hade sin egen digitala form, ”The 21 Steps” berättades till exempel i en Google Map, ”Slice” i form av fyra parallella bloggar och Twitterkonton som uppdaterades i realtid och ”The (Former) General” publicerades som en grafisk Choose Your Own Adventure-novell.

”Shadow Unit” lanserades samma år (2008) som ”We Tell Stories”. ”Shadow Unit” är ett storskaligt polisäventyr med fantastik-inslag skrivet av flera författare tillsammans, bland andra Elizabeth Bear och Emma Bull. Formatet är inspirerat av tv-serier där varje novell är ett avsnitt och den övergripande berättelsen är indelad i säsonger. Kopplat till berättelsen finns en wiki och det går att följa ett antal av karaktärerna på bloggtjänsten Livejournal.

En analog bonus: 2011 samarbetade framtidskonsulterna Berg (som var med och tog fram Mag+ åt Bonnier) med författaren Warren Ellis för att ta fram en ny sorts serieberättelse. Resultatet var SVK där delar av serien trycktes med osynligt bläck. Så tillsammans med serietidningen fick läsaren även en speciallampa med UV-ljus som gjorde att den osynliga texten framträdde. Den osynliga skriften användes för att visa hur huvudpersonen kunde läsa andras tankar.

Och ett aktuellt digitalt lästips: Just nu har jag fastnat i den fantastiska postapokalyptiska serien ”Stand Still. Stay Silent” av Minna Sundberg. Just nu växer berättelsen fram här.

Ziggy Says: Ny rapport om framtidens webbjournalistik

Det här inlägget publicerades ursprungligen på ziggysays.com.

Förvånansvärt länge var webbjournalistik på de flesta tidningar detsamma som pappersjournalistik, enda skillnaden var att den fanns på nätet. En av de nya former av journalistik som har sitt ursprung på nätet är livebloggar. Nu har Karin O’Mahoney, min gamla kollega från SvD.se, skrivit rapporten As it Happens – How live news blogs work and their future om formatet för brittiska medieinstitutionen Polis.

Livebloggar är unika för mediet tack vare några olika aspekter: informationen uppdateras i realtid och tidsstämplas, informationen hämtas från flera olika källor (andra nyhetssajter, sociala medier, tv, radio osv), det inkluderar läsarna direkt och det sparas lätt sökbart på tidningens sajt.

The Guardian började liveblogga 1999 men då enbart om sport. Först 2005 använde de livebloggar i ett nyhetsskede, under bombattackerna i London. På The Guardian har livebloggar flera hundra procent fler läsare än vanliga nyhetsartiklar i samma ämne. Karin O’Mahoney använder just Guardian och Aftonbladet som exempel i sin rapport om var liveblogging befinner sig i dag och hur dess framtid ser ut.

Den stora fördelen med livebloggar är att det snabbt och enkelt går att presentera den senaste informationen i ett nyhetsskede eller ett sportsammanhang. Det stora problemet som många journalister jobbar med är naturligtvis samtidigt att det är så lätt att presentera information som redaktionen inte har hunnit verifiera ännu, något som Karin O’Mahoney tar upp mer noggrant i rapporten.

Twitter är ett annat medie som många journalister använder sig av bland annat för att det är så lätt att snabbt sprida information till många människor. Därför har flera livebloggingverktyg byggt in möjligheten att automatiskt hämta in inlägg från specifika användare under kontrollerade former så att material som annars bara skulle hamna på Twitter även kan bli en del i tidningens livebevakning.

En nyhetssajt som nämns i rapporten som har hämtat inspiration både från livebloggar och Twitter för hur en nyhetsstartsida kan presenteras är ITV News som presenterar alla nyheter i en ständigt uppdaterad liveström.

Min önskan är att nästa steg i webbifieringen av nyheter är att någon äntligen tar tag och wikifierar nyhetsartiklar. Det är bra för klicken att ha många artiklar om samma ämne men ur ett läsarperspektiv är det rätt värdelöst att det inte finns ordentliga uppdaterade artiklar som innehåller de viktigaste händelserna i ett nyhetsskede på ett samlat vis med länkar ut till all relevant information. Nackdelen med livebloggar i det här sammanhanget är att de är i fel tidsordning och blandar viktig information med mindre viktig och verifierad information med overifierad. (Påmindes om att jag skrev mer om det här med wikifiering av nyheter för några år sedan.)

Ladda ner och läs rapporten i pdf-format här.


Ziggy Says: 3 nyhetsbrev som du faktiskt vill läsa

Det här inlägget publicerades ursprungligen på ziggysays.com.

Trender kommer och trender går. Just nu är de personliga nyhetsbreven de nya exklusiva bloggarna. Här är mina tre favoriter.

Things That Have Caught My Attention av Dan Hon

Ett typiskt nyhetsbrev från Dan Hon består av en längre (runt 5 000 tecken) diskussion om digitala uttryck, verktyg eller trender och några kortare iakttagelser. De senaste nyhetsbreven har bland annat handlat om den nya tidens digitala verktyg, Captain America-filmen som exempel på den nya digitala medvetenheten och hur Neal Stephensons klassiska bok Snow Crash funkar i jämförelse med dagens teknik. Dan Hon jobbar som interactive creative director på reklambyrån Wieden+Kennedy i Portland, USA.

Här hittar du Things That Have Caught My Attention

5 Intriguing Things av Alexis Madrigal

Båda Alexis Madrigal och Erik Stattin nedan har återuppväckt en annan trend, den gamla länkposten men nu i nyhetsbrevsformat. I Alexis fall är nyhetsbrevet väldigt mycket vad namnet antyder ”5 Intriguing Things”. Så varje dag består nyhetsbrevet av fem länkar med korta citat från respektive källa. Det kan handla om litteratur, teknik och digitala trender. De senaste nyhetsbreven har tipsat om läsning som bland annat handlat om vad som händer när man försöker dölja sin graviditet från datainsamlingsföretag, hur tv-programmet Soul Train förändrade det amerikanska samhället och historien bakom slumpmässiga kontrollgrupper i forskning. Alexis jobbar som redaktör på tidningen The Atlantic i Washington DC, USA.

Här hittar du 5 Intriguing Things

Missiverna av Erik Stattin

Varje utgåva av Missiverna, nu uppe i 30 utgåvor, innehåller 10 snabba länkar till saker som Erik har plockat upp den senaste vecka. De senaste nyhetsbreven har bland annat tipsat om manuskriptsamlingar i Timbuktu, historiska kartor som går att laddas ner gratis och det underjordiska arkivet där 600 personer hanterar amerikanska statens fysiska samling av de statligt anställdas pensionsdokument. Erik Stattin jobbar som bibliotekarie på Karolinska Institutet i Solna och är en legendar i den svenska bloggvärlden.

Här hittar du Missiverna.

Som sagt trender kommer och går. Som en del i den här lilla trenden har de till och med återskapat den gamla trenden med webbringar (om du kommer ihåg dom?).