Ziggy Says: 8 granskare som avslöjar skrönorna på nätet

Det här inlägget publicerades ursprungligen på ziggysays.com.

Dagligen cirkulerar det allt från direkta bedrägeriförsök till godhjärtade felaktigheter på nätet. Det kanske är någon gammal vän som delar på Facebook eller en nyhetsbyrå som publicerar försenade 1 aprilskämt rakt ut på svenska nyhetssajter.

Metro drog nyligen igång Viralgranskaren som på ett bra sätt går igenom olika tveksamheter och försöker avgöra om det är sant eller falskt. Jag tycker helt klart att du ska följa dem på både Facebook och Twitter, men det finns bara så mycket de hinner granska. Här är några andra personer och konton jag tycker att du ska ta en titt på och följa.

Uppdatering 2014-04-10: Efter publiceringen av inlägget fick jag tips av Maria Hägglöf på Facebook om Facecrooks som enbart skriver om Facebook-relaterade bluffar och tipsar om hur man kan göra för att minska risken att ens konto blir kapat. Sedan såg jag att Poynter tipsade om två intressanta regelbundna kolumner:

Och som vanligt, låter det för bra för att vara sant är det förmodligen det.

Ziggy Says: Nu lämnar vi klicket som mätare av nätsuccéer

Det här inlägget publicerades ursprungligen på ziggysays.com.

Med den första bannern skapades också standarden för hur vi mäter succéer och misslyckanden på nätet – antalet klick. Sedan dess har mycket förändrats, vi mäter inte bara klick utan även spenderad tid men också hur vi skaffar nya läsare.

Före Google handlade det om att delta i webbcirklar eller få med en länk på någon av de många webbindexen, sedan handlade det om att hamna högt upp på Googles sökträffsidor, ett arbete som peakade med Demand Media.

I dag handlar det snarare om att bli mästare av den sociala ekosfären. Sajter som Upworthy skapade en mall för hur man skapar viral spridning av sitt innehåll, använd av allt från dagstidningar till fejkkonstnärer och tonåriga bildtjuvar.

Bonnier Tidskrifter Digitala Medier har genomfört ett mycket lyckat arbete här och fick nyligen mer trafik till Veckorevyn.com från sociala kanaler än från sök. De ökade trafiken från sociala medier med 2 000 procent på ett år.

Samtidigt har läsarnas ”banner blindness” (eftersom det är så många och så fula annonser på de flesta sajter har vi lärt oss att filtrera bort annonserna på de flesta sajter) fått mediehusen att leta nya mätpunkter att presentera annonsörerna. American Journalism Review har skrivit några artiklar om hur olika sajter och mätverktyg hanterar mätningarna.

  • Viralsajten Upworthy pratar i stället om ”attention minutes”, helt enkelt hur länge läsarna befinner sig på sajten.
  • Verktyget Chartbeat, en uppstickare inom analysområdet, pratar om ”engaged time”, hur länge läsarna aktivt befinner sig på en sida (genom att scrolla upp och ner till exempel) för att skilja ut de som bara lämnar en sida öppen i en flik för att läsa den senare.
  • Sportsajten ESPN mäter i sin tur ”average minute audience” för att kunna säga hur många personer det är inne på sajten vid en viss tidpunkt (framför allt intressant under matcher naturligtvis).

På Kia-index, som är den största statistiksajten för svenska mediehus, så är det fortfarande unika besökare som gäller, bara ett fåtal sajter presenterar statistik över tid på sajten.

Unika besökare har länge varit ett osäkert mått eftersom en person som surfar in på samma sajt både på jobbet och hemma räknas som två unika besökare. Men i takt med att allt fler surfar på allt fler olika enheter blir den här siffran allt mer svårtydd.

Ett annat sätt att hantera ”banner blindness” är hur Bonnier Tidskrifter Digitala Medier tänkte när de skapade en ny digital form för alla sina magasin. De skalade av sidan från allt överflödigt.

I stället för en massa puffar till mer läsning som distraherar och småannonser som inte ger särskilt bra betalt har de fokuserat på artikelns innehåll och en annons. Jag har skrivit noggrannare om deras arbete i en analys för Medievärlden Premium.

American Journalism Review skriver också om hur The Verge, en framgångsrik teknikblogg som lanserades i slutet av 2011, har valt att inte ge sina skribenter tillgång till statstiken på sina artiklar. Anledningen är enligt AJR att redaktörerna vill att skribenterna ska skriva om det som är viktigt, inte det som är trendigt.

Skribenten Russell Brandom säger att han blev förvånad när han fick höra talas om policyn första gången, särskilt som han precis kom från Buzzfeed där alla skribenter får en bonus baserad på hur bra statistik deras artiklar har, men att han har vant sig. Han menar att den har fått honom att tänka igenom sina vad han skriver om och hur noggrannare. Han försöker hitta de historier som The Verge kan bevaka på ett bättre sätt än andra, till exempel hur USA:s hälsomyndighet har slagit ner mot genanalys-startupen 23andme.

Newswhip, en konkurrent till Chartbeat på analysområdet, publicerade nyligen ett blogginlägg där de gjorde om några stora papperstidningars förstasidor baserat på vilket innehåll som delades mest i sociala medier. Det gav ett rätt intressant resultat.

Här The Independent:

Ziggy Says: Inspireras av restaurangvärldens fun dining

Det här inlägget publicerades ursprungligen på ziggysays.com.

De senaste åren har flera restauranger startats eller renoverats för att ge en intressant upplevelse snarare än att leverera en korrekt, stram lyxupplevelse. Från fine dining till fun dining.

Fun dining har något år på nacken men börjar nu ta över Restaurangsverige. Fun dining handlar mycket om servera enkel mat men med finess i en mer personlig miljö. I Helsingborg har rosade Gastro kastat ut sin avsmakningsmeny och i stället ersatt den med ett fast antal rätter som alla kostar lika mycket. När göteborgsrestaurangen Kock&Vin med en stjärna i Michelinguiden förvandlades till Koka tidigare i år fick kökspersonalen hjälpa till med bygget. I Stockholm har Lilla Ego som drivs av två vinnare i Årets Kock hyllats den senaste tiden.

För restaurangerna handlar det mycket om att kunna erbjuda lite billigare mat tillagad med mycket billigare råvaror. Med enklare rätter och lägre priser kan de forna finrestaurangerna ta in fler kunder och större sällskap. Med begagnad inredning och enklare material är det billigare att skapa avslappnad atmosfär.

För kunderna handlar det mycket om att göra restaurangbesöket till mer av en upplevelse. Det senaste decenniets molekylär gastronomi och besök på restauranger som Noma och Oaxen har fått fler att förvänta sig något mer när de går ut och äter, men de vill inte betala de priserna regelbundet.

Jonas Holmsgård som jobbar på Stylt Trampoli, ett företag som bland annat skapar nya koncept för restauranger och hotell, säger i en intervju med SvD att ”det finns så många restauranger som håller en hög nivå. Det räcker inte att servera en bra caesarsallad eller hamburgare för att sticka ut. Den viktigaste aspekten av designkoncept är att skapa upplevelser som är lätta att berätta vidare. I stället för att man bara ska minnas den där sjötungan och försöka beskriva den”.

I samma SvD-artikel beskriver reportern hur F12-gruppen arbetar konceptuellt. Att bland annat deras tre restauranger Grill, Köttbaren och Le Rouge har helt olika inredning men att de alla genomsyras av en tydlig distinkt inredningsidé som särskiljer dem och skapar en upplevelse för restauranggästerna.

På Ziggy tycker vi att det ofta är givande att titta på andra branscher än den som just kunden verkar i.

Ett klassiskt exempel är att det kan vara nog så relevant för en myndighet att titta på och jämföra sig med e-handelsbutiker som mot andra myndighetssajter.

Det är lika viktigt för Skatteverket.se att skapa en smidig, enkel upplevelse för medborgarna, deras kunder, av att göra ärenden digitalt som det är för en klädbutik att upplevelsen av att köpa kläder är smidig. Till exempel Lindex.com som erbjuder fri frakt och retur till deras fysiska butiker.

Så vilken är den distinkta idén som ramar in besökarnas upplevelse på er sajt?

Ziggy Says: Sex trender som öppnar nya affärsmöjligheter 2014

Det här inlägget publicerades ursprungligen på ziggysays.com.

Det finns gott om trendspaningar inför det nya året. Här på Ziggy har vi valt att titta lite närmare på sex trender som vi ser, för att se vilka affärsmöjligheter som det finns där.

Text: Pelle Sten och Mikael Zackrisson

1. Locka kunden med inspiration och kunskap

Content Marketing, eller innehållsmarknadsföring, handlar om att skapa intressant och relevant innehåll som konsumenter är intresserade av att ta del. Innehåll kopplat till den egna produkten. För ett företag som säljer hörlurar kan det handla om reportage eller andra unika videoinslag om musik, se till exempel Philips You need to hear this. För ett företag som säljer resor kan det handla om att skapa tidningar om resmål i stället för den traditionella katalogen, se till exempel Apollo Magazine.

Man kan också hitta helt nya sätt att skapa innehåll som är relevant för målgruppen, som ger dem något att prata om i exempelvis sociala medier. För Coop Sverige tog vi fram en unik, 3D-utskriven pepparkaksform som Coop använde för att marknadsföra en ny ekologiskt pepparkaksdeg.

Fördelarna är flera. Dels skapar du ett intressant material som kan fånga reklamtrötta målgrupper, dels kan du få en närmare och längre kontakt med kunden i förhållande till mycket traditionell reklam. En lyckad innehållsmarknadsföringskampanj skapar en närmare relation till en existerande eller en potentiell kund. I stället för att direkt sälja en produkt är det snarare så att produkten blir valbar.

En underavdelning till det här är kunskapsmarknadsföring som mer konkret bygger på att släppa loss kraften i kunskapen som ett företag sitter på internt. Helt enkelt att skapa ett utrymme för företagets interna stjärnor att dela med sig av sin kunskap utåt.

2. Lokal positionering öppnar för nya möjligheter

Inomhuspositionering genom tekniken Beacons är en av de trender som många pratar om just nu efter att Apple under förra året inledde sin stora utrullning av tekniken i sina butiker.

Beacon innebär att du placerar ut ett antal tändsticksstora radiosändare i en lokal som sedan hjälper din smartphone hålla koll på var den befinner sig. Det fungerar ungefär som en smart inomhus-GPS som klarar sig flera år på ett enkelt knapp-batteri.

Beacons bygger på den senaste Bluetooth-standarden (Bluetooth Low Energy) som till skillnad från tidigare drar märkbart mindre ström. Fördelen med lågenergibluetooth är att det redan finns stöd för den i iPhone 4S och uppåt och i alla Android-enheter som har stöd för Bluetooth 4.0 och Android OS 4.3, vilket de mest populära enheter har (sammanlagt över 200 miljoner enheter i hela världen).

Med hjälp av Beacon-tekniken kan du automatiskt presentera information om det konstverk som en besökare står framför i en utställningslokal (till exempel i form av ljudguider som strömmas vid behov direkt till besökarens telefon) eller skicka ut relevanta erbjudanden baserade på kundens köphistorik (som ICA:s rabattkuponger men helt digitalt, och dessutom precis just vid köptillfället).

Fysiska butiker tappar i dag kunder till nätbutiker. Det är vanligt att kunder går till en fysisk butik och provar en vara och sedan går hem och beställer den i en nätbutik i stället. Beacons är en teknik som kan hjälpa detaljhandeln att både förbättra upplevelsen i butik och därigenom locka kunder till butiken, men även förenkla köpprocessen.

Något annat man skulle kunna använda Beacons till är att erbjuda en app som presenterar var i butiken produkterna i konsumentens inköpslista befinner sig och sortera om listan i rätt ordning. En ännu mer utvecklad idé är att låta kunden betala för sina varor och få dem hemlevererade utan att behöva stanna till vid någon kassa.

I en annan miljö kan vi tycka att det vore intressant att erbjuda en tjänst som automatiskt slår av spisen (sänker temperaturen i elementen, släcker lampor osv) när alla lämnat bostaden.

3. Crowdsourcing skapar nya möjligheter att låta kunder och utomstående hjälpa till med innovation

Crowdfunding och crowd creation är en av de hetaste trenderna de senaste åren. De senaste två åren har det mycket handlat att personer med idéer kan hitta finansiering via sajter som Kickstarter och Funded By Me. Men nu vaknar storföretagen och börjar titta på hur de kan använda crowdsourcing för att hitta nya idéer och ta fram nya produkter.

När MTG under året som gick skapade inkubatorn MTGx betydde det att de hade insett att de inte på egen hand kunde utveckla nästa stora digitala hit. I stället betalade de för att låta flera mindre startups sitta och jobba med sina projekt för att sedan få förtur på att köpa bolagen när det började gå bra för dem. Det här är en väldigt kostsam process som inte alla företag kan hantera. Men det finns en enklare form av samarbete som kan skapa nya innovationer i de flesta företag.

I den digitala världen går det att uppgradera den klassiska förslagslådan genom att bedriva ett strukturerat utvecklingsarbete som både förbättrar den ursprungliga idén och belönar inte bara den första förslagsställaren utan alla som deltar i processen för att förbättra innovationen. Några exempel på företag som jobbar med det (eller har jobbat med det) och aktivt gör reklam för det är HeinekenKraftSpotify och Starbucks.

Vill du införa det här i ditt eget företag erbjuder till exempel IDEO sin OpenIDEO-plattform som en Software as a Service-lösning under namnet OI Engine.

Har man inte möjlighet att bygga sin egen struktur för detta finns det mellanhänder som hjälper till. Nyligen lanserades till exempel Crowding.se, en tjänst där vem som helst kan lägga ut uppdrag eller problem som man vill ha löst, och låta innovativa människor utanför organisationen komma med förslag.

4. Skapa nya digitala tjänster baserade på wearables

Wearables, uppkopplade prylar som du bär med dig och som mäter eller dokumenterar dig och din omgivning eller presenterar information, säljer än så längre hyfsat bra, men fortfarande är hajpen större än det publika genombrottet. Vi pratar om produkter som till exempel Nike Fuelband, FitBit, Jawbone UP, Google Glass och Narrative. Vi tror ändå att det finns potential i det här området. Och då framför allt att för företag som erbjuder digitala tjänster att bygga tjänster ovanpå de fysiska produkterna, flera av de här bolagen erbjuder också API:er som man kan bygga tjänster på, såsom Runkeeper och Google Glass.

Hittills har wearables i konsumentledet mest använts för att mäta hälsan hos användaren, kopplat till motion. Jawbone UP är en av flera produkter som konsumenten har runt sin handled för att mäta hur du äter, sover och rör på dig och även om det finns en hel del intelligens inbyggd i UP:s egna digitala tjänst har de också byggt en plattform där vem som helst kan skapa digitala produkter baserade på användarens data. If this then that är en av flera plattformar som byggt ut sitt erbjudande med hjälp av UP. Till exempel går det att automatiskt styra så att lamporna tänds när man vaknar eller att saker man gör i andra appar, som att fotografera maträtter man äter importeras i UP-plattformen.

Detta är ett område som inte bara behöver handla om träning och hälsa. Här kan vi se att detaljhandelns lojalitetsprogram sitter på stora datamängder om kunderna och stora möjligheter att erbjuda kunderna insikt om sitt eget beteende.

Hur kan du hjälpa dina kunder att bättre förstå sitt liv och förändra sitt beteende?

5. Hjälp läsarna hitta engagerande innehåll för just dem

Det blir allt tydligare att det inte längre är de stora mediesajterna som sätter agendan i de flesta människors liv. Startsidan för allt fler är i stället någon form av social inbox, som flödet på Facebook, Instagram eller Twitter.

Under året som gick satsade också flera stora tidningar på att lyfta fram hur läsarna delar deras material i sociala medier. Vi fick också en helt separat tjänst för att visa det som delas mest i Sverige, Socialanyheter.se.

Samtidigt har stora internationella spelare tagit steg för att skapa nya förstasidor i användarnas liv. Flipboard är kanske den mest kända, som jobbat med att låta användarna skapa egna magasin.

Nu ryktas det också att Facebook kommer att lansera en egen funktion för att skapa någon form av tidningar baserat på innehåll som delas på Facebook.

Vi tror de tekniska verktygen som bygger på hur material delas och sprids i sociala medier, både globalt, lokalt och i våra närmaste bekantskapskretsar, kommer att bli ännu bättre framöver. Här finns stora möjligheter att skapa hela nya medietjänster, mer eller mindre individanpassade.

6. Virtuella valutor kan bli vägen runt de traditionella kortbolagen

Ingen har väl missat hajpen kring den virtuella valutan bitcoin under hösten. Vi tror intresset för bitcoin och andra typer av virtuella valutor kommer hålla i sig. Att valutan är virtuell innebär att det inte finns någon centralbank som styr valutan och därmed inte heller att det finns ens i teorin någon form av garanti för valutans värde. Det är inte heller någon som vet vem skaparen av valutan är, som gömmer sig bakom aliaset Satoshi Nakamoto. I korthet bygger bitcoin-valutan på att det finns en begränsad mängd bitcoins, som man skapar genom att låta datorer göra avancerade matematiska uträkningar som blir allt mer avancerade ju fler bitcoins som redan skapats.

Flera e-handlare har redan infört stöd för att betala med bitcoin. Men det finns naturligtvis stora problem att lösa fortfarande. Dels rena säkerhetsfrågor så att inte fler bitcoin-tjänster råkar ut för miljonstölder och dels rena imagefrågor som att valutan fortfarande av många betraktas som något som i huvudsak används vid försäljning av olagliga varor.

Men det stora fördelen för handlare som vi kan se är att bitcoin i praktiken saknar transaktionskostnader. Det finns flera andra bolag, som Square och iZettle, som försöker göra betalningar enklare för företag. Men något som inget av dem ännu har lyckats lösa är kortbolagens avgifter på alla transaktioner. Om en e-handelsbutik har marginaler på 5 procent och kortavgifterna ligger på 2,5 procent så förstår man att virtuella valutor lockar. Kanske är det här som bitcoin (och andra virtuella valutor) har en chans att bli något mer än en högst volatil investeringsform för geeks.

Text: Pelle Sten & Mikael Zackrisson

Mina favoritbilder 2013 (konstbilder)

I år har jag jobbat mycket med att manipulera bilder på olika sätt direkt i telefonen.

I vissa bilder har jag jobbat väldigt mycket med lager på lager av effekter och i andra har det mest handlat om att dra så hårt som möjligt i reglagen. Allt för att se hur verkligheten ser ut bakom verkligheten.

Under året har det utkristalliserat sig två huvudprojekt. Dels Glitch in the System som är en fortsättning på ett fotoprojekt som jag inledde 2011, och dels The Apocalypse Suite. Sedan fick jag äran att illustrera Zeon Lights 50:e utgåva Henrik Kihlbergs Still Waving vilket resulterade i en mindre serie bilder.

Här är ett urval av bilderna jag blev mest nöjd med. De flesta (och mycket mer) finns på mitt Instagram-konto.

Glitch in the System

Glitch in the system

Glitch in the system

Glitch in the system

Glitch in the system

Glitch in the system

Glitch in the system

Glitch in the system

Glitch in the system

Glitch in the system

The Apocalypse Suite

The Apocalypse Suite

The Apocalypse Suite

The Apocalypse Suite

Still Waving

Still Waving

Still Waving

Still Waving

Still Waving

Untitled

Untitled-19

Untitled-20

Untitled-21

Untitled-23

Untitled-24

Untitled-26

Untitled-28

Untitled-29

Untitled-30

Ziggy Says: 10 händelser som satte avtryck 2013

Det här inlägget publicerades ursprungligen på ziggysays.com.

Snart är 2013 till ända. Pelle Sten och Mikael Zackrisson sammanfattar med hjälp av alla på Ziggy-kontoret året som gått genom tio händelser som vi tycker definierade 2013.

Fragmenteringen av tv-tittandet fortsätter

De som växer upp i dag gör det i ett landskap där det är självklart att se exakt vad de vill via olika strömmande videotjänster, vare sig det är Youtube eller SVT Play. Det är åldersgrupperna över 65 år som håller uppe siffrorna för det traditionella tv-tittandet i dedikerade tv-enheter.

Samtidigt som svenskarna har allt fler tv-kanaler är det SVT1 och TV4 som har tittarna, tack vare lägereldsprogram som Melodifestivalen, På spåret och Mästarnas mästare för SVT och kvalmatcherna med herrlandslaget i fotboll, Let’s Dance och Så mycket bättre för TV4.

I Video on demand-matchen har Netflix tagit en tidig ledning med mer än dubbelt så många användare som tvåan, Viaplay. En orsak är att Netflix har en stark responsiv tjänst där systemet exempelvis kommer ihåg vilket avsnitt i en serie du senast såg och sömlöst låter tittaren starta visningen i en enhet men fortsätta titta i en annan.

Den 1 februari släppte Netflix serien House of Cards med Kevin Spacey i huvudrollen. Alla avsnitt i den första säsongen släpptes samma dag, den som ville kunde se hela säsongen i ett svep. Vilket många ville.

I USA används begreppet ”binge watching” eller ”binge viewing” för att beskriva hur vod-tjänsterna har skapat ett beteende där tittare ser flera avsnitt i rad under en begränsad tid. Enligt en undersökning som Netflix gjorde tillsammans med Harris Interactive svarade 61 procent att de ”binge”-tittade regelbundet. Men i undersökningen definierade majoriteten av de 1 500 vod-tittarna, 73 procent, att det räckte med att se två avsnitt i rad för att kalla det ”binge watching”.

Samtidigt blir det allt tydligare vilken härva tv-rättigheter är i det nya medielandskapet. Program som bara går att se i datorer men inte i surfplattor. Exklusiva avtal där vissa program eller filmer bara finns i vissa tjänster. Under året har vi sett återkommande men ouppfylld efterfrågan på sökmotorer som kan hitta i vilken tjänst som en viss film eller tv-serie finns. Något som å ena sidan kan ses som en digitalisering av tv-tablån men samtidigt är det en tillbakagång till en knöligare konsumtion, eftersom vi fortfarande måste betala för varje tjänst. Fortfarande är det i många fall enklare att använda pirattjänster än de officiella vod-tjänsterna.

Om vi försöker spana framåt ser vi att det spekuleras i att en aktör som Google eller Apple kan tänkas gå in och köpa rättigheterna för något stort sportevenemang som OS eller Super Bowl och sända det exklusivt på sina egna plattformar. De har onekligen råd med det och sedan ett antal år har de byggt upp en sändningsplattform. De har egen hårdvara (Chromecast respektive Apple-tv). De har streamingkompetens, sedan 2007 arrangerar Apple musikfestivalen iTunes Festival som visas live över hela världen i Apple-tv. Båda företagen har betalningsinformation om miljontals människor även om Apple leder på det området ännu.

Podcasting slog igenom – igen

Vi som var med när podcasting slog igenom i Sverige 2006 har intresserat följt hur det har blivit större och större i omgångar, som när Filip & Fredrik drog igång sin pod 2010 eller 2012 när bland annat Luuk & Lokko och Värvet startade.

Men vad har hänt i år? De båda kvällstidningscheferna Thomas Mattsson och Jan Helin satte sig ner och startade en podcast tillsammans. Något som för några år sedan skulle ses som en omöjlighet. Men i en tid där kvällstidningarnas största konkurrenter inte längre är varandra utan Facebook, Youtube och en miljon andra sajter på nätet är det inte bara möjligt utan kanske även nödvändigt för de båda chefredaktörerna att prata om och marknadsföra den klassiska journalistiken tillsammans för en intresserad publik.

Kristoffer Triumf nominerades till Årets förnyare i Stora Journalistpriset för sin podd Värvet med motiveringen: ”Att locka de svåraste intervjuobjekten till sitt köksbord och nå en bred publik är inget lätt värv. Kristoffer Triumf har visat vägen för podcastens utveckling och möjligheter.” I snitt har varje avsnitt av Värvet 100 000 nedladdningar.

Men han fick också kritik. Expressen tog fram stora sågen när boken bestående av nedskrivna samtal från podden gavs ut. Therese Bohman beskrev det som:”Killar snackar med andra killar om att vara mediekillar och blir sedan nominerade till Stora journalistpriset som årets förnyare.”

Poddradio har också börjat användas internt på företag. Under året drog Taxi Stockholm igång en podd som ska vara en kanal för interninformation till företagets förare. Samtidigt går stora bolag som IF och Sony in som sponsorer till poddradioprogram.

Varför det har blivit stort är lika lätt att förstå som varför bloggarna exploderade. Det är förhållandevis lätt att spela in och distribuera sändningarna, inte minst nu när allt fler lyssnar mobilt i sina smartphones. Svårigheterna är samma som för all medieproduktion: man måste ha något vettigt att berätta. Där har dock poddradio en stor fördel mot traditionell media. Eftersom det är entusiaster som sänder går det att hitta program inom alla möjliga nischer och personerna bakom micken kan låta sin entusiasm blomma ut utan att behöva hämmas av exempelvis public service-mediernas krav på objektivitet och saklighet.

De virala medietjänsternas vinst över de sökmotorbaserade

Under hösten fylldes Facebook-flödet plötsligt av puffar från Upworthy. I samma veva började ”Öppna brev” publiceras i olika tidningar och vid årets slut ställde sig Timbuktu upp och höll ett väldigt känslofyllt tal i riksdagen i samband med att han tilldelades Fem i tolv-rörelsens pris. Gemensam faktor: det är direkta uttryck som talar direkt till mottagarens känslor.

För några år sedan satsade många publicister stora pengar på att Googleoptimera sitt innehåll. Längst gick Demand Media som skapade hundratals mikronischade sajter. Strax efter börsnoteringen i början av 2011 var företaget värt 13 miljarder, mer än New York Times. I dag är de värda en fjärdedel och företaget gör sig av med allt som kostar pengar för att i stället fokusera på sin ursprungliga affär, att sälja domännamn.

Det blev också något av en tävling mellan traditionella medier i vem som delades mest i sociala medier.

Sajter som Socialanyheter.se visar också på trenden. Många gamla artiklar fick också nytt liv genom att de började delas igen, vilket skapade en viss förvirring.

På Mashable finns det en liten graf överst i varje artikel som visar hur snabbt den sprids i sociala medier, hur viral den är. (Se exempel.)

The year of crazy ideas

2012 spetsade deltagarna på en konferens öronen extra mycket när entreprenören Elon Musk berättade att han höll på att skissa på ett nytt transportsätt. Det skulle vara mycket snabbt och inte väderberoende. Den 12 augusti 2013 presenterade han Hyperloop, ett gigantiskt rör som skulle slunga ett passagerartåg utan behov av räls framåt med hjälp av komprimerad luft.

Den 18 september presenterade Larry Page Googles nya företag Calico, som ska forska om cellernas åldrande, med långsiktigt mål att utrota döden.

Samtidigt köpte Google upp flera olika robotföretag under hösten. Inköpsrundan avrundades med det mest omtalade robotföretaget av dem alla, Boston Dynamics. Boston Dynamics är förmodligen mest kända för sina imponerande och lite skrämmande fyrbenta robotar. Exakt vad Google planerar vet vi inte än, men de har lovat att de inte ska förlänga robotföretagets nuvarande kontrakt med försvarsorganisationen Darpa när de väl går ut.

Den 3 december skickade Elon Musks företag Space X upp en satellit på uppdrag av det europeiska kommunikationsföretaget SES. Media har fokuserat mycket på Space X:s idé om att skicka upp turister i rymden, det är intressant att se vilka projekt som de har inlett när Nasa har tvingats dra ner på sin verksamhet på grund av budgetnedskärningar.

I det här sammanhanget känns Googles självkörande bilar nästan som ett litet, enkelt projekt.

Andra som tänkte stort i år var Mark Post som den 5 augusti serverade en hamburgare gjord på laboratorieodlat kött.

Bitcoin tillfälligt mer värt än guld

Den 29 november passerade plötsligt värdet på ett Bitcoin ($1242.00) värdet på ett ounce guld ($1241.98). Några minuter senare föll valutan med 13 procent. Vilket är kännetecknande för denna virtuella valuta som fortfarande inte stöds av några officiella finansinstitut.

Då hade det några dagar tidigare läckt ut att tjuvar hade lyckats stjäla bitcoins värda 8 miljoner. Det intressanta här är att eftersom bitcoins är en spårbar virtuell valuta så gick det att följa tjuvarnas transport av pengarna i realtid, från växlingskontor till växlingskontor.

Representanter för bland annat Norge, Tyskland och Kina har gått ut och sagt att de inte erkänner bitcoin som en riktig valuta. I stället kommer bitcoins räknas som tillgångar och beskattas i Norge och Tyskland. I Nederländerna har den före detta centralbankschefen gått så långt att han har jämfört bitcoins med tulpanmanin, den stora finansbubblan i Nederländerna på 1600-talet som räknas som världens första spekulationsbubbla.

Kritiken mot bitcoin har handlat mycket om att valutan stödjer illegal handel med till exempel droger. Men det finns också röster som talar för att valutan kan göra nytta i utvecklingsländer där det traditionellt banksystemet inte är lika utvecklat.

Spektakulära produkter crowd-finansieras

Det mest spektakulära teknikprojektet som lyckades attrahera många finansiärer på crowdfundingsajterna i år var förmodligen Ubuntu Edge. Ubuntu Edge är ett försök att skapa en ny smartphone baserad på öppen källkod. Trots att de lyckades dra in hela 84 miljoner kronor från nästan 20 000 personer var det ändå inte nog, målet var 197 miljoner kronor. I stället för att bygga en egen telefon kommer Ubuntu i stället troligen inkluderas i flera nya telefoner redan under 2014.

Några som i stället lyckades dra in sina pengar och dessutom leverera produkter var bland andra e-inkklockan Pebble, spelkonsolen Ouya (som dock möttes av många besvikna kunder och avslagna recensioner) och 3D-skrivaren Form 1.

Ett projekt som verkligen lyckades var Oculus Rift. Enligt Wired är det det första företaget som lyckats skapa en bra Virtual Reality-upplevelse. De lyckades också med två andra saker: skeppa sina utvecklingskit till tusentals användare under året och rekrytera den legendariska Doom-skaparen John Carmack. Som avslutning på året drog de in nästan 500 miljoner kronor i riskkapital i december.

Narrative fick ihop 1000 procent mer än de bad om på Kickstarter i november 2012, men sköt upp sina leveranser flera gånger under hösten 2013. Finansiärerna var inte särskilt nöjda, vilket är lätt att se i kommentarerna på Narratives blogg. Det här visar hur svårt det kan vara att gå från digitala tjänster (grundarna har bland annat erfarenhet från bloggtjänsten Twingly och videocommunityt Bubblare) till fysiska produkter.

Några andra projekt vi tyckte var intressanta: plockepinn-datorn Kano, 3D-scannern Structure Sensor, den smarta lampan Lifx och Ninja Sphere, som ska vara en enkel och snygg kontrollenhet för det uppkopplade hemmet.

Alla vet vad en 3D-skrivare är

När vi köpte in vår 3D-skrivare förra året var det inte många som besökte kontoret som hade sett en sådan i verkligheten tidigare. I år har nog de flesta i Sverige i alla fall hört talas om dem tack vare bland annat Kobras program.

I sitt årliga State of the Union-tal i februari pekade USA:s president Barack Obama ut 3D-skrivartekniken som ett verktyg för att flytta hem tillverkningsindustrin till USA igen och skapa nya jobb.

I Nederländerna rullade kontorskedjan Staples ut sin 3D-skrivarsatsning i september med hjälp av maskiner från irländska Mcor som passande nog skriver ut i fyrfärg på papper.

Samma månad började Kjell & Co sälja 3D-skrivare och skrivarmaterial.

Men vad som förmodligen fick de flesta att upptäcka 3D-skrivare, och som hade en stor roll i Kobra-reportaget, var nyheten att det första fungerande vapnet utskrivet på en 3D-skrivare provsköts i Texas.

Företaget Volumental gör en tjänst där vem som helst kan skapa bra 3D-modeller direkt i sin webbläsare. De har hyllats under året och toppat både Internetworlds lista över Sveriges hetaste entreprenörer och Veckans Affärers lista över Sveriges 100 Supertalanger. Självklart är ritningarna tänkta att skrivas ut på 3D-skrivare.

Nästa år ser hajpen inte ut att mattas av. Flera av de grundläggande patentenför den överlägsna 3D-skrivartekniken SLS (Selective Laser Sintering) släpps nämligen fritt på marknaden. Förväntningarna är att priserna kommer att falla under de närmaste åren – från några miljoner till några tusen – och att de kinesiska maskintillverkarna slår sig in på marknaden. Men 20 år av vidareutveckling och nya patent baserade på grundpatenten gör naturligtvis inte framtiden särskilt enkel trots allt.

Några av de som skrivit långt och läsvärt om 3D-skrivare i år är bland andra:

Papperstidningar blev en döende bransch

Även om det inte lades ned några stora dagstidningar under året så blev ändå 2013 året då tidningskrisen slog till på allvar.

Sparpaketen haglade. Så gott som samtliga stora morgontidningar i Sverige slimmade sina organisationer, och för många var årets sparpaket bara ännu ett i raden.

Känslan av att papperstidningen lever på ett sluttande plan har aldrig varit så stark som i dag.

När man pratar runt i branschen är det inte längre frågan om om, utan när den första dagstidningen läggs ned. Svd har krympt kostymen hela året, ändå går affären inte ihop, trots stora satsningar digitalt. Sydsvenskan krymper. Jätten DN gör stora besparingar. Den gamla ärevördiga tidningen Veckans Affärer gick från att vara en veckotidning till en varannanveckastidning.

Samtidigt tvingas tidningarna samarbeta mera, det talas om att Bonnier skulle slå ihop DN och Sydsvenskan.

Expressen jobbar alltmer nära TV4.

Lösningen för nästan alla svenska tidningshus har hetat betalvägg. 2013 blev året då de stora tidningarna började låsa in sitt innehåll på allvar och lansera betaltjänster.

Drakarna DN och Svd tvingades efter att i några år ha försökt ta extra betalt för sina digitala betaltjänster – alltså mer pengar utöver pappersprenumerationspriset – att lägga in den digitala betaltjänsten som en del av prenumerationspriset, i en förhoppning att flytta pappersläsare in i en digital betalvärld.

En del av tidningarna har redovisat siffror på hur många som tecknat sig för betaltjänsterna men få, om ens någon, har kunnat visa på någon märkbar kommersiell framgång. Det är helt enkelt fortsatt otroligt svårt för tidningshusen att tjäna pengar på läsarintäkter online.

Mycket tyder på att kräftgången kommer att fortsätta under 2014.

…Men nätentreprenörerna gjorde intåg i mediebolagen

För 10 år sedan köpte Schibsted lite av en slump Blocket för vad som då ansågs vara hiskeligt mycket pengar, 183 miljoner. Genom åren har Schibsted utvecklat en tydlig strategi för hur de ska ersätta fallande intäkter från sina traditionella mediebolag med ökande intäkter från nya digitalbolag och digitala delar av gamla medier. Under rätt många år var Schibsted ensamma om att på en bred front bredda sin verksamhet genom att köpa upp eller starta egna digitala tjänster som inte var kopplade till den tidigare medieverksamheten.

På senare tid har Schibsted konsoliderat det här arbetet som ett eget ben i koncernen genom Schibsted Growth.

I juni startades MTGx som ska driva det digitala innovationsarbetet i MTG. MTGx riktar i första hand in sig på att sponsra samlingsplatser för startups och där träffa så många nya företag som möjligt för att tidigt hitta intressanta entreprenörer.

I Bonnier Growth Media har de bland annat skapat ett entreprenörsprogram, Bonnier Accelerator, för att knyta intressanta personer till sig tidigt i processen. Men de har också via Bonnier News Sweden köpt upp och startat bolag som Garantibil, Lånbyte, Betalo och Weatherpal. I News Sweden har köpen hittills i första hand betalats med annonsutrymme.

Sociala köp

Länge var Blocket synonymt med begagnatshopping på nätet men i dag finns det många andra sätt att köpa och sälja prylar online. Framför allt är det många som utnyttjar de sociala medierna för att nå ut med sina varor.

För några år sedan dök bloppisarna upp där bloggarna sålde lätt begagnade kläder och accessoarer.

På Facebook har det senaste året blivit vanligt att använda sig av de hundratals grupper som samlar personer antingen i ett gemensamt geografiskt område, i vissa fall så begränsat som stadsdelen Årsta i Stockholm i andra fall så stort som hela Stockholm, eller i en nisch, till exempel fotografering, geocaching eller lajvrollspel.

Det finns också speciella appar, som Citiboard, som är nischade lokalt, och Osom, som i första hand fokuserar på att skapa en visuellt snygg upplevelse i sin app men också en social aspekt i och med att man kan följa andra användare.

Bubblare

  1. Apple köper PrimeSense, företaget bakom Kinect-sensorn, och analysföretaget Topsy.
  2. När IT-miljardären Pierre Omidyar förlorade mot Amazongrundaren Jeff Bezos i budstriden om Washington Post valde han i stället att lägga pengarna på att starta en helt ny mediesajt. En av de första rekryteringarna var Glenn Greenwald.
  3. Källkritikens död.
  4. Både Sony och Microsoft släppte nya konsoler till vardagsrummet (PS4, Xbox One) men har mobiltelefonerna tagit död på de handhållna konsolerna?
  5. Allt fler webbtjänster inför Facebook-login och bland de yngre målgrupperna är det vanligt att ha FB i första hand av den anledningen.
  6. ComHems Tivo-flopp.
  7. GE:s satsning på Industrial Internet.

Text: Pelle Sten & Mikael Zackrisson