En nyhetstext är i grunden väldigt enkel.
- Vad har hänt?
- När hände det?
- Var hände det?
- Vem var där?
- Varför hände det?
Om man kan svara på de frågorna i sin text, eller i alla fall försöka svara på dem, har man allt man behöver.
Sedan handlar det om presentation. Det ska finnas en rubrik, en ingress och en brödtext.
Rubriken ska locka läsaren men helst inte lova för mycket. Ingressen ska gärna sammanfatta grejen. Brödtexten bör inte ha två pratminus efter varandra och det ska helst gå att kapa från slutet utan problem.
Efter hand som papperstidningarna krympte i format och antalet sidor så minskade också texterna i längd. Den blev mindre återberättande och mer berättande.
När webben kom var texten i mångt och mycket sig lik. Alla lärde sig att ”På nätet orkar ingen läsa långt”.
Redaktionerna fortsatte att publicera på nätet och snart utvecklades verktygen. De gick över från att mäta enkla klick till att mäta lästid och konverteringar.
Statistiken visade att läsarna visst orkade läsa långt på nätet. Det lade grunden för långläsningen.
Samtidigt blev poddarna mer populära. Framför allt de berättande, som gick på djupet i ett rättsfall eller en annan händelse, där lyssnaren följde reportern i arbetet med att reda ut händelsen.
Det lärde redaktionerna att de inte längre alltid behövde följa den gamla klassiska trattmodellen där allt viktigt kom först och redigeraren skulle kunna kapa från slutet. I stället började en märklig form av artiklar ta plats. Artiklar där läsaren kunde läsa halva artikeln, kanske mer, för att komma till själva grejen.
Och här gör jag samma sak.
För trots all den här utvecklingen så presenteras text ofta på samma sätt men här ska vi titta på några exempel där redaktionerna har valt att jobba med korta, ofta slagkraftiga, nyheter i punktform.
Texter som är gjorde för att kunna skanna genom snabbt och ändå lära sig något.
I några fall är det bara ingressen som är i punktform men i andra fall är hela texten byggd på punkterna.
Mest känd är nog Axios med sin så kallade ”smart brevity”.
Tydligast används det i deras nyhetsbrev.
Här ett exempel från Axios AM Deep Dive den 6 april.
Här är en annan av deras utmärkande drag tydlig också. De jobbar mycket med indragande vinjetter som visar var kärnan i nyheten finns att läsa.
Ranjan Roy på Hackernoon har gjort en datakörning på Axios nyhetsbrev och kommit fram till att de ferm vanligaste vinjetterna Axios använder är
- Why it matters
- Be smart
- The bottom line
- Yes, but
- The big picture
Det är alltså väldigt tydligt att Axios bygger sina nyheter för personer som skannar text snabbt och vill hitta poängen. Och här kan du protestera ”Men det är ju vad ingressen är till för!” Och det har du ju rätt i. Men där ingressen oftast är en beskrivning av händelsen leder vinjetten in i varför det hände eller hur det här påverkar vad som händer i världen nu.
Helt enkelt är det vad du som vill framstå som lite smartare ska säga till de som bara har koll på att något har hänt.
På samma tema finns Bullets.tech som sammanfattar aktuell forskning i fyra till fem korta punkter. Det här är till för dig som väldigt snabbt vill skaffa dig en överblick över vad som är aktuellt inom forskningen men vill få hjälp att hitta vilka nyheter som du vill läsa mer om.
Det tredje exemplet är från Insider som ersätter sina ingresser med tre till fyra korta punkter som sammanfattar historien. De var nog som mest nöjda när de fick skriva de här fem snärtiga meningarna om ”trenden” att servera skivade bagels.