Categories
Staden

Cityhandeln klarar sig utan bilarna

Att ta bort bilarna från städernas citykärnor är bra både för invånarna och handlarna. Det visar en ny undersökning av Björn Sax Kaijser på Fotgängarnas förening. Undersökningen gjordes på uppdrag av Trafikverket.

Undersökningen sammanställer erfarenheterna från många olika studier sedan 1970-talet i Sverige och andra länder. Dessutom har Björn Sax Kaijser kontrollerat relevansen av studiernas resultat genom intervjuer och ett panelsamtal med experter och intressenter på området i Sverige i dag.

Undersökningen visar bland annat att:

  • Omsättningen är högre i butiker på gågator än i referensområden.
  • Omsättningen ökar i butiker och restauranger som ligger på gator som konverteras till gågator.
  • Handlare överskattar bilisternas köpkraft. I en undersökning i Nederländerna visade det sig att gående och cyklister handlade oftare och därmed sammanlagt spenderade mer per vecka än vad bilister gjorde, trots att bilisterna handlade för större summor när de väl handlade.
  • Skeptiska handlare blir positiva efter införandet av gågator.

Undersökningen går att läsa i pdf-format här.

Om man ska anmärka något på undersökningen så är det väl att delar av dataunderlaget har några år på nacken, även om det naturligtvis även finns data från studier från den här sidan av millennieskiftet.

Butikerna i centrumkärnorna har länge haft det svårt att attrahera potentiella kunder, jämfört med de externa handelscentrumen. Det började redan med bilismens genombrott på 1950- och -60-talen och de stora utflyttningarna till villaförorterna.

Det kan ses som en självklarhet att de flesta antingen vill handla närmast hemmet eller där det är enklast på vägen mellan jobbet, förskolan, skolan, fritidsaktiviteterna och hemmet.

Undantaget är specialistbutiker som folk reser långt för att besöka, som Stockholms Science Fiction Antikvariat.

I dag hotas både citykärnornas butiker och de externa handelscentrumen av e-handeln.

När det slår igenom i Sverige att handla mat på nätet kommer de stora köpladorna längs med vägarna långsamt konverteras till lagerlokaler, och då kommer butikerna och aktiviteterna runt dem också slå igen.

För citykärnorna kan det då vara en fördel att finnas i bilfria zoner där många människor rör sig och upptäcker sådant som de inte alltid visste att de ville ha.

I undersökningen konstateras också en sak som kommer orsaka konflikter i Stockholm de närmaste åren. Eftersom butikerna har svårare att överleva är det i stället restaurangerna, eller det som kallas magmarknaden, som kommer ta över utrymmet som de lämnar efter sig.

Den utvecklingen har redan orsakat konflikter mellan bostadsrättsägare och restauranger eftersom verksamhetens natur gör att det blir liv och rörelse på kvällstid i stället för på dagtid.

Vad kan då överleva i centrum?

Upplevelser som du inte kan ta del av digitalt, som restauranger, kaféer, barer och konsertlokaler.

Service som du inte kan få digitalt, som frisörer, skönhetssalonger och skrädderier.

På butikssidan finns det några olika kategorier av butiker som kan klara sig ett tag till i den digitala konkurrensen.

Butiker som kan kombinera e-handeln med fysiska butiker. Till exempel noterade jag nyligen att man kan köpa en cykel på Crescents sajt men välja att hämta ut cykeln i en lokal butik och samtidigt få hjälp med att ställa in cykeln. Men det finns också specialistbutiker som Soda Nation, som kombinerar en butik där de kan visa upp sig med att också sälja online.

Sedan handlar det om olika nischbutiker: de som ännu saknar konkurrens digitalt för att varan finns i för få exemplar, som second hand-butiker, de där konsumenterna vill ha varan direkt i handen, som djuraffärer, juvelerare eller blomsterhandlare, och de som är kombinationer, som antikvariaten. (Men även antikvariaten blir i snabb takt digitala, tack vare Bokbörsen, Tradera och Ebay).

En annan kategori som blivit tydligare de senaste åren är de som kombinerar fysisk service med specialistkompetens, som sportfiskebutiker och ortopedkliniker.

Om man ska vara krass skulle det vara en positiv utveckling för citykärnorna om de stora kedjorna slås ut av e-handeln och fastighetsägarna tvingas sänka sina hyror, vilket ökar chansen att fler småbutiker öppnar och därmed ökar mångfalden i butiksutbudet. Eller så blir det bara mäklare över allt.

Kan upplevelseindustrin locka tillbaka folk till city? Osäkert.
Det är billigare att etablera lekland, VR-center, biografer och liknande i eller i närheten av externa köpcenter på samma sätt som det är att etablera butiker i de områdena. Samma barnfamiljer som åker till köpcenter för att handla älskar upplevelserna, så de kommer inte lockas in till stan.

I undersökningen pekas på en lösning för att öka antalet kunder i butikerna i citykärnan. Ju fler små lägenheter som byggs, desto fler mindre hushåll bosätter sig i området. Hushåll utan barn är en målgrupp som oftare handlar i närheten av bostaden.

För barnfamiljer är logistiken ofta mer komplicerad. Dels för att de oftare väljer att bosätta sig utanför citykärnan eftersom de vill bo i villa, dels för att de har fler platser inblandade i transporterna till och från hemmet en vanlig vardag.

Om man har bostaden på plats A, jobbet på plats B, förskolan på plats C och fotbollsplanen på plats D ökar chansen att man handlar på plats Y som är enkel att nå med sin bil, i stället för i sin närmaste mataffär.

Men om staden gör det enkelt att ta sig mellan alla platserna med cykel ökar återigen chansen att man handlar i sin närmaste butik. Det hjälper inte citykärnan men däremot kan det hjälpa de små centrum som finns utanför Stockholms innerstad och som inte kan konkurrera med de stora köpladorna i dag.

Stockholm har mycket att vinna på att bebygga många av de gamla ABC-stadsdelarna mer och framför allt mer stadslikt än de är i dag. Tiden är mogen för flera nya Midsommarkransen i Stockholm.

Ett problem även i en bilfri stadsplanering är att de enskilda invånarna är för svaga i relation till fastighetsägarna och handlarna. Även om kommunen ingår i samverkansorganisationer som Stockholms City i Samverkan saknas lokala politiker och representanter från Arkitekturskolan på KTH, men framför allt organisationer som kan ta tillvara på invånarnas intressen, som Cykelfrämjandet, Hyresgästföreningen och YIMBY.